Workshop om klimatförändringar: "Vi måste satsa på växtforskning och involvera genbankerna"
Ett konferensrum med vita väggar i en anonym kontorsbyggnad i centrala Oslo är måhända inte den plats man i första hand tänker på när det gäller klimatförändringarnas utmaningar för lantbruket. Men idag samlades växtförädlare, forskare och statliga tjänstemän från de nordiska länderna i just ett sådant rum för att prata om en av de viktigaste utmaningarna vi står inför just nu.
En mängd kartor i olika färger lyser på presentationsskärmen. Tidsserien visar hur medeltemperaturen ökat i Europa sedan 1950-talet och trenden är tydlig.
- Ska vi vara realistiska och inget drastiskt händer så kommer vi att gå mot en medeltemperatur som är tre grader högre än förindustriell tid. Det kommer att ge enorma konsekvenser för jordbruket, säger Jørgen Olesen, professor vid
Århus Universitets agronomfakultet
.
Han talar för representanter från nordiska växtförädlingsföretag, universitet och statstjänstemän som är särskilt inbjudna till en workshop arrangerad av NordGen och NordForsk. Målet med workshopen är att ringa in vilken forskning som behövs för att anpassa det nordiska jordbruket till klimatförändringarna.
Långsiktigt arbete
När det gäller växtförädling är det inga förändringar som sker i en handvändning. Att ta fram en enda ny sorts gröda som är bättre anpassad till de nya förhållandena tar upp till 15 år.
- När klimatförändringarna sker snabbare måste även förädlingscyklerna ske snabbare. Eftersom en förutsättning för all växtförädling är genetisk mångfald måste vi involvera genbankerna mer i forskningsprojekten, säger Annette Olesen som är ansvarig för växtförädlingen på
Lantmännen
.
Lise Lykke Steffensen, direktör för NordGen håller med och pekar på vikten av att det nordiska samhället tar matproduktionen på allvar och att business-as-usual inte längre är ett alternativ.
- Det är tydligt att det behövs mer finansiering till forskning om vi ska kunna hantera de klimatförändringar som vi redan nu ser exempel på, säger Lise Lykke Steffensen, NordGens direktör.
Många önskemål och många möjligheter
Genetisk mångfald är en förutsättning för att vi ska kunna utveckla mer robusta grödor som kan stå emot extrema väderhändelser, nya sjukdomar och skadedjur. Men diskussionerna rörde även ämnen som behovet av en nordisk plattform för big data, möjligheterna för automatisk fenotyping och artificiell intelligens (AI) samt en utökning av PPP-projektet som sammanför privata och offentliga aktörer för samarbete inom pre-breeding.
För även om situationen är allvarlig och det är tydligt att vi måste anpassa oss till en ny verklighet innebär klimatförändringarna även många möjligheter för det nordiska lantbruket.
- Det nordiska lantbruket kommer att bli ännu viktigare i framtiden. Vi har gott om mark, mycket vatten (bortsett från sommaren 2018) och en god infrastruktur. Dessutom kommer vi kunna odla fler sorters grödor i framtiden. Men för att lyckas är det tydligt att det måste satsas mer på forskningsbiten, säger Kjell Ivarsson, växtodlingschef på
LRF
.