Vilda släktingar och lantsorter i fokus när NordGen är i Helsingør

2018.10.21

En viktig del av NordGens arbete rör så kallade vilda släktingar. Och då handlar det inte om en egensinnig morfar på rymmen. Vilda släktingar, eller kulturväxtsläktingar som de officiellt kallas, är växter som är viktiga vid exempelvis utveckling av nya odlingsgrödor. Den här veckan är NordGen på plats i Helsingør för att diskutera ett nordiskt projekt för vilda kultursläktingar. Samtidigt deltar vi i en träff med det europeiska projektet Farmer’s Pride som fokuserar på det bevarande av lantsorter och vilda kulturväxtsläktingar som sker ute på olika gårdar och naturområden i Europa.

  Strandkålen på bilden här ovan är ett tydligt exempel på en vild släkting. Det är en växt som lever i det vilda men som är släkt med en gröda vi odlar och bär på användbara egenskaper. Strandkålen trivs, som namnet antyder, i strandområden och kan visa sig vara nyttig i växtförädling om man vill ta fram grödor som är torktåliga och salttoleranta.

– Det vi letar efter hos vilda släktingar till våra odlade grödor är egenskaper som kan tas in i de odlade sorterna. Det kan röra sig om generella egenskaper som resistens mot torka, sjukdomar eller insekter. Många av de här egenskaperna kan visa sig vara viktiga för att anpassa våra framtida grödor till klimatförändringarna, säger Anna Palmé, växtexpert på NordGen.

Nordiskt projekt

Att kartlägga de vilda släktingar som kan vara användbara för jordbruket är ett stort arbete. 2015 inleddes ett projekt om

, som är finansierat av Nordiska Ministerrådet. I början av 2019 avslutas det. Men redan nu finns en

och underarter som räknas som vilda släktingar i Norden. Av dessa har 114 växter tagit ut till en priolista. Det är växter som är de viktigaste för förädling av mat- och fodergrödor. – VI har även gjort en så kallad ex situ gap analysis, det vill säga tittat på vilka av dessa växter som finns bevarade i genbanker, dels här hos oss på NordGen och dels i genbanker för hotade arter som finns i Norge och Finland. Resultatet var tyvärr att inte särskilt många finns bevarade i tillräcklig omfattning, säger Anna Palmé.

Rekommendationer för naturvårdsområden

Inom projektet har det även anordnats nätverksträffar och konferenser för att informera om varför vi egentligen behöver bry oss om de vilda kultursläktingarna och vad som behöver göras för att bevara dem. – I projektet har vi försökt analysera var det finns viktiga kultursläktingar inom redan existerande naturvårdsområden, så att vi kan ge rekommendationer kring var vi ska börja om vi vill arbeta för att skydda dessa växter, säger Anna Palmé. Det finns många vinster med att arbeta med denna typen av kartläggningsarbete tillsammans i Norden. Vi har samma klimat, naturtyper och arter i nästan alla länder. Alla de nordiska länderna har varit representerade i projektet, som koordinerats av NordGen.

Möte i Helsingør

Idag träffas deltagarna i Nordic Crop Wild Relatives för det sista mötet i projektet innan slutrapporten publiceras i februari 2019. – Det vi ska diskutera nu är vad som ska ingår i slutrapporten, men även hur vi ska gå vidare med de insikter vi fått genom projektet, säger Anna Palmé. Resultat från projektet och länkar till andra aktiviteter i de nordiska länderna hittas på

Europeiskt nätverk

I anslutning till att projektgruppen för vilda kultursläktingar träffas i Helsingør anordnas även en träff med det europeiska projektet

. Omkring 60 deltagare från hela Europa kommer då till Danmark för att diskutera hur bevarande av lantsorter kan ske ute på gårdar och hur vilda kulturväxtsläktingaer kan bevaras i naturområden. NordGen är en av deltagarna i projektet.

– Projektet är fortfarande i sin linda men målet är att inventera vilka lantsorter och vilda kultursläktingar som finns och bevaras på plats, till exempel på olika gårdar i Europa. Projektet vill även kartlägga vilka nätverk för bevarande som finns idag och på sikt bilda ett stort europeiskt nätverk som arbetar med de här frågorna, säger Ulrika Carlson-Nilsson, växtexpert på NordGen.