Viktiga lärdomar från det samnordiska projektet om vilda kulturväxtsläktingar publicerade
Vid årsskiftet avslutades den tredje projektperioden (2021-2024) för det nordiska samarbetet om vilda kulturväxtsläktingar. Tidigare i år publicerades en heltäckande slutrapport och en policy brief med förslag på åtgärder för att bevara de viktiga vilda växtarterna. Nyligen uppmärksammades även resultat från projektets analys av genetisk mångfald i kummin.
Vilda kulturväxtsläktingar är ett samlingsbegrepp för vilda växtarter som är nära besläktade med odlade grödor. Genom årtusendena har dessa vilda populationer utvecklat viktiga egenskaper – till exempel resistens mot sjukdomar, insektsangrepp och torka – som kan bli betydelsefulla när grödor ska utvecklas, inte minst grödor som är bättre anpassade för klimatförändringar. Under den senaste projektperioden genomfördes allt från klimatmodellering, växtinventering och insamling av frön för långtidsbevarande hos NordGen, insatser kring kommunikation och kunskapsförmedling samt analys av den genetiska mångfalden hos utvalda växtarter.
Nyligen publicerades en vetenskaplig artikel i tidskriften ”Conservation Genetics” som presenterar resultaten från den analys av genetisk mångfald i kummin (Carum carvi L.) som gjordes i projektet. Andra arter som undersöktes var lingon (Vaccinium vitis-idaea L.), ängssvingel (Schedonorus (Festuca) pratensis (Huds.) P. Beauv.), hassel (Corylus avellana L.), smultron (Fragaria vesca L.) samt blåbär (Vaccinium myrtillus L.). I detta arbete ansvarade projektmedlemmar vid Linköpings universitet för att genomföra DNA-analyser av växtprover som samlats in på olika platser i alla de nordiska länderna.
– Kummin är en av världens viktigaste kryddor. Arten har odlats sen medeltiden, men liksom för andra grödor kommer klimatförändringarna att innebära utmaningar för framtida odling av kummin, säger Jenny Hagenblad, biträdande professor vid Linköpings universitet, projektmedlem och en av artikelns författare.
Gener från vildväxande kummin kan komma visa sig vara viktiga för framtida kumminförädling och det är viktigt att dessa genetiska resurser inte går förlorade.
– Vi har inventerat den genetiska variationen i 16 nordiska populationer av kummin och fann att den fördelade sig längs en öst-västlig gradient och att människan i vissa fall bidragit till att introducera nu vildväxande kummin. Baserat på de genetiska undersökningarna har vi identifierat flera populationer som bör prioriteras i bevarandearbetet, säger Hagenblad.
En redogörelse över resultaten från projektets olika arbetsmoment, tillsammans med rekommendationer för att säkra viktiga växtarter i framtiden, finns samlade i en slutrapport över projektet som publicerades tidigare i år. Förutom denna rapport offentliggjordes även en policy brief som samlar rekommendationer på åtgärder på nordisk och nationell nivå.
– Det här projektet har förbättrat bevarandet och tillgängligheten av nordiska vilda kulturväxtsläktingar och ökat kunskapen om deras mångfald, status, utbredning samt förväntade effekter av klimatförändringar, säger Anna Palmé, NordGens växtexpert på vilda kulturväxtsläktingar och projektets koordinator.
Hon fortsätter:
– Vi har också sett vikten av samverkan både över landsgränser och mellan olika sektorer. Nu är det viktigt att arbetet fortsätter för att stärka de nuvarande och framtida bevaringsinsatserna för dessa viktiga vilda tillgångar.
