Hoppa till huvudinnehållet

Cirka 100 deltagare närvarade när skogskonferensen arrangerades i danska Ringsted.

Vilka trädslag bör väljas när klimatet förändras? Det var en av många intressanta frågeställningar som diskuterades när den årliga skogskonferensen nyligen arrangerades i Danmark. Förutom spännande föreläsningar innehöll konferensen även skogsexkursioner i närområdet.

I samarbete med Danske Planteskoler och den danska Naturstyrelsen arrangerade NordGen tidigare den här veckan skogskonferensen ”Forests of the Future”. Under konferensens första dag begav sig ett hundratal personer till den danska orten Ringsted för att lyssna till ett tiotal föreläsare. Invigningstalare var NordGens direktör, Lise Lykke Steffensen: – Skogarna är av yttersta vikt för oss alla på den här planeten. När vi arbetar med skogsbruk gör vi långtidsplanering och strategier. Klimatförändringarna gör att det blir viktigt vilket skogsodlingsmaterial som används när vi planterar nya skogsträd. En av NordGens uppgifter är att föra samman nordiska skogsaktörer för att öka och dela kunskapen. Vi måste göra vårt bästa för våra framtida skogar, sa Lise Lykke Steffensen.

Planer för framtiden

Konferensens första presentation kretsade kring trädslagsval i tider av klimatförändringar. Baserat på pågående forskning berättade Erik Dahl Kjær, professor vid Köpenhamns universitet, om relevanta övervägande och utmaningar som kan vara aktuella för dagens skogsplanteringar. – Vi befinner oss i en situation av globala förändringar med klimatförändringar och globalisering. I framtiden behöver vi stabila skogar och fler skogar. Men för att få resistenta och motståndskraftiga skogar måste du ha en plan”, sa Erik Dahl Kjær. I sin föreläsning presenterade han tre alternativ: Plan A är att ha robusta skogar baserade på inhemska, lokalt anpassade genpooler, med hög adaptiv potential och stor genetisk diversitet. Plan B är att öka användningen av icke-inhemska sydliga provenienser, eller att berika lokala genpooler med icke-inhemska sydliga provenienser. Plan C är att öka användningen av främmande arter. – På det här stadiet verkar det svårt att utesluta något av alternativen och vi kanske behöver kombinera dem. Men vi måste springa för utvecklingen sker väldigt fort. Om vi behöver plan C om 30 eller 40 år måste vi börja nu, sa Erik Dahl Kjær.

Potential för nya arter

En annan föreläsare som berörde val av trädslag var Anders Ræbild, lektor vid Köpenhamns universitet. I sin presentation berättade han om introduktion av nya skogsträdarter baserat och erfarenheteter från arboretum (plantering av träd och buskar i studie- eller bevaringssyfte) i danska Hørsholm och i Narsarsuaq på Grönland. – Vi kunde se att många arter som utrotades under den senaste istiden kan växa igen i nordvästra Europa och på Grönland. Och det finns en betydande potential för att använda nya arter. Bör vi prova nya arter? Ja, jag tror att vi är tvungna till det, sa Anders Ræbild. Under 2022 mottog han och kollegan Henrik Meilby skogsstipendiet från NordGen och Nordic Forest Research (SNS). Någon som också mottog det stipendiet var Jing Xu, forskarassistent vid Köpenhamns universitet. I sin presentation berättade hon om konceptet ”Breeding without breeding”, något som involverar förädling av skogsträd genom att använda DNA-teknik. – Det är en väldigt bra metod för förädling i mindre skala där det både sparar tid och resurser. Med DNA-teknik kan det också vara effektivt att utföra selektion i ett tidigt stadie och minska förädlingscykeln, sa Jing Xu. Under konferensens andra dag erbjöds konferensdeltagarna att delta i skogsexkursioner på Bregentved Gods och skogarna som tillhör Sorø Akademi. Här fick besökarna bland annat se flera bestånd av ek och bok samt Tysklönn (Acer pseudoplantanus) och rödek (Quercus rubra).  

NordGens skogskonferenser

Skogskonferensen arrangeras årligen av NordGen i tätt samarbete med de nationella representanterna som ingår i NordGen Skogs Råd för skoglig föryngring. De nordiska länderna turas om att agera värd för konferensen, nästa år kommer den äga rum i Finland.