Professor Charlotte Kroløkke undersöker relationen mellan människa och djur

2022.09.23

Inom det tvärvetenskapliga 3MC-projektet studerar professor Charlotte Kroløkke hur relationer mellan människa och djur uppstår. Hennes arbete kan bidra till bättre förståelse om genetiska resurser som former av kulturarv som är värdefulla för framtiden.

I en kommande vetenskaplig artikel inom projektet 3MC – Nordiska fjällboskap granskar professor Charlotte Kroløkke hur människor ger saker värde och hur relationer mellan människa och djur uppstår.

Kroløkke är en del av en forskargrupp som arbetar tvärvetenskapligt för att ta fram och sprida information om de norska, finska och svenska fjällboskapsrasernas gemensamma ursprung och kulturarv. Målet är att den ökade kunskapen ska leda till ett mer hållbart nyttjande av lantraserna som idag är hotade och riskerar att konkurreras ut av mer kommersiella raser. Nyligen satt vi ner med Charlotte för att fråga henne varför det är viktigt att analysera bandet mellan människa och djur: hur människor pratar om djur såväl som etiken kring den kärlek och omsorg som verkar att hålla relationen samman – i det här fallet, fjällboskap med människor. Ett tema som är centralt i hennes kommande artikel “A flock of one's own: Nordic human-mountain cattle kinship-making practices”.

Hur valde du ämnet för den här artikeln?

Tanken till artikeln föddes

, som anordnades inom

Jag tyckte att bilderna var så intressanta och tankeväckande. När människor var med på bilderna var de inte placerade som arbetsledare eller som arbetare. Istället hade de uppenbarligen någon form av relation till boskapen. Jag tänkte att det skulle vara intressant att veta mer om varför folk skickade bilderna, anledningen till att de tog bilderna och vilka typer av upplevelser de hade med fjällboskapen.

Vad fick du reda på i intervjuerna?

Tillsammans med Anne Nørkjær Bang, som vid tiden var studentforskare, intervjuade jag 13 personer online och några på telefon. Vi visade dem bilderna som de hade skickat och frågade dem "varför tog du det här fotot?" och "vad betyder det här fotot för dig?" Naturligtvis betydde fjällboskapen olika saker för olika människor. Men kor var uppenbarligen inte bara producenter av mejeriprodukter och ost. Djuren var nästan som en del av familjen på ett sätt som vi inte hade vetat om vi inte hade sett bilderna och pratat med personerna om bilderna de tog. Och det var också uppenbart att de verkligen gillade boskapen och att de hade utvecklat ömsesidig vänskap med djuret. Det var tydligt att vänskapsband höll på att växa fram, och detta verkade till och med överraska dem vi intervjuade.

Är det möjligt att utifrån berättelserna dra slutsatsen att fjällboskap på något sätt skiljer sig från andra typer av kor?

De som jag intervjuade pratade om att fjällboskap är särskilt vänliga, utåtriktade, uppmärksamma och omtänksamma på ett sätt som man pratar om vänner eller kanske till och med släktingar. Det tyder på att ägarna tror att de skiljer sig från andra kor. I dessa intervjuer får korna mänskliga personlighetsdrag, till skillnad från ”turbokon” eller kon som går in och producerar mycket mjölk men blir något anonym i processen.

3MC-projektets uppdrag är att bevara och främja arvet från de tre nordiska fjällboskapsraserna. Tror du att din studie kommer att bidra till det?

Jag tror att mitt arbete kan hjälpa till när det gäller att se genetiska resurser som former av kulturarv som är värdefulla för framtiden. De kulturella värden som tilldelas dessa genetiska resurser är avgörande för att förstå varför bevarande behövs i första hand. Bild högst upp på sidan: Matilda Latvalas arkiv

Projektet finansieras med ett bidrag från Interreg Nord, Lapin liitto och Länsstyrelsen Norrbotten 2019-2022 och har 5 nordiska partners. NordGen är koordinator för projektet och ansvarar för utredning av stamtavla och befolkningens släktskap, spridning av resultat och implementering av applikationer. NordGen kommer också att ansvara för att etablera nätverket.