Nytt danskt projekt undersöker skogens anpassning till klimatet

2018.08.28

Efter den varma och torra sommaren i de skandinaviska länderna har frågan om klimatförändringar blivit högaktuell. Men inom skogsindustrin, där man måste planera för vad som händer om 60–100 år, har arbetet med anpassningar för ett nytt klimat pågått länge. I framtiden kan nya arter och proveniens komma att bli allt viktigare.

  Det är inte en helt lätt uppgift att förutse vad som kommer att hända med klimatet det närmaste seklet och hur det i sin påverkar skogen. Men det är en verklighet dagens skogsbrukare måste leva med. Skogsbruk är en väldigt långsiktig verksamhet och som skogsägare hinner du sällan se när plantorna du sätter avverkas eftersom det tar 60–100 år innan träden växt sig tillräckligt stora. Det gör att en av de största utmaningarna inom skogen idag är att välja frö, proveniens och arter som trivs även i en framtid med förväntade klimatförändringarna.

Trädgränserna förändras

Danmark ligger nära den norra gränsen för den naturliga spridningen av många av landets inhemska trädarter. I och med den globala uppvärmningen är det troligt att dessa gränser förändras, något som kan skapa en situation där Danmark istället befinner sig på ett mer centralt ställe för arternas spridningsområde. Och arter som inte räknas som inhemska i landet idag kan mycket väl trivas i framtidens danska skogar. Å andra sidan kan arter och provenienser som idag trivs bra i skogarna fungera sämre om de inte längre är anpassade till de nya förutsättningarna. Ett nytt projekt i Danmark syftar nu till att testa nya arter och provenienser i det här perspektivet. Det är ett samarbete med

och

. Projektet har tilldelats medel från

. – Problemet är att vi inte riktigt vet exakt klimatet kommer att förändras och hur det i sin tur påverkar vår skötsel av skogen. Klimatmodeller förutser en förlängd växtperiod i Danmark men också att vi kommer att uppleva fler torra somrar. Dessutom kommer vi få nya och mer aggressiva skadedjur, sade Erik Dahl Kjær, professor vid sektionen för skog, natur och biomassa på Köpenhamns universitet när han besökte ett av NordGen Skogs arbetsgruppsmöten.

Assisterad migration

Tillsammans med sin kollegor Jon K Hansen och Albin Lobo studerar Kjær hur väl inhemska träd har anpassat sig till det nuvarande klimatet. Särskilt har de tittat på om det är troligt att de inhemska arterna och provenienserna svara tillräckligt fort för att hänga med i ett framtida klimats snabba förändringar. Om inte kommer det bli viktigt att importera frön från träd som växer längre söderut i Europa och plantera dem i Danmark. – Det är ett problem att träd som ska leva i ett framtida klimat måste börja sitt liv i det nuvarande klimatet. Till en början måste vi därför plantera träd från sydligare breddgrader på platser i Danmark där temperaturerna är milda för att se om de kan överleva där, säger Jon K Hansen. – En förändring av arter och genetisk komposition kommer förmodligen att ske även om skogsindustrin inte lägger sig i eftersom trädarterna kommer att expandera norrut naturligt när klimatet blir mildare. Men det kan ta lång tid och många faktorer i det fragmenterade europeiska landskapet kan sinka processen. När skogsägare importerar frön skyndar de på processen, säger Erik Dahl Kjær.

Olika syn i de nordiska länderna

I Danmark, som har som mål att fördubbla sin skogstäckta mark de närmaste decennierna, har import av träd skett i hundratals år. I Norge är det en helt annan situation. Här är man mån om att bevara den inhemska floran och vill inte importera andra träd. – Enligt lag får vi inte plantera några träd som inte är hemmahörande i Norge, säger Ellen Finne, seniorrådgivare på Fylkesmannen i Vestfold. Även Finland har riktlinjer om vilka trädarter som bör planteras i landet. Däremot jobbar Island mycket med att hitta träd med annat ursprung som kan fungera på ön.

Viktigt med hög genetisk mångfald

Oavsett hur man ser på frågan om att importera träd så är det tydligt att skogsindustrin står inför stora utmaningar när det gäller att hantera klimatförändringar. Att vi har en genetisk mångfald kan vara avgörande när det gäller att hantera nya sjukdomar och skadedjur, men även för att kunna ta möta en högre frekvens av långa perioder av torka. – När vi letar frön från andra länder vill vi ha därför ha material som kan anpassa sig till fortsatta klimatförändringarna. Då är det viktigt med en hög genetisk mångfald. Därför är ett av kriterierna för framtida frökällor att de kommer från områden med hög genetisk mångfald, säger Jon K Hansen.

Klimat som på franska rivieran

Skulle den globala medeltemperaturen stiga med 1-2 grader skulle Danmark få ett klimat som norra Frankrike har idag. Skulle den stiga ännu mer, skulle klimatet snarare likna vad vi idag ser i delar av södra Frankrike. Trädarter och frökällor som används i dessa områden kommer därför att testas i Danmark. Det finns en lång tradition av att utföra den här typen av provenienstester. Det nya den här gången är att testen är designade för att testa olika klimatzoner som definieras av minitemperaturer och grad av kontinentalitet som baseras på hur väl de förutspås passa det danska klimatet. – Det finns teoretiska anledningar till att anta att vår europeiska flora faktiskt saknar några av de toleranta arter som överlevde istiderna i Nordamerika och Asien. Många trädarter från Nordamerika är väldigt viktigt inom det danska skogsbruket. Men i det här projektet arbetar vi bara med arter som är inhemska för den europeiska kontinenten och som redan finns planterade i stor utsträckning i Danmark. Om man introducerar nya arter i stor skala är de alltid viktigt att ta hänsyn till risken att man skapar invasiva arter. Träden ska växa bra här, men inte för bra. Det är en svår balansgång, säger Erik Kjær.