Ny DNA-forskning  avslöjar de nordliga lantrasdjurens ursprung

2022.09.28

Ett internationellt forskarteam jämför nutida DNA-prover med prover från förr. De historiska proven berättar bland annat hur djuren såg ut och vilka egenskaper de hade i det förflutna.

I bilden ovan hanterar Eve Rannamäe historiskt DNA. Gamla prover kan vara svåra att analysera eftersom DNA:t är delvis skadat. Bild: Matthew von Tersch

Hur såg kor ut för 600 år sedan? Och hur kom de till de norra delarna av Norden? I projektet 3MC – Nordiska fjällboskap, som leds av NordGen, jämför ett internationellt team nutida DNA-prover med prover från förr.

De historiska DNA-proverna kommer från nötkreatur som betade skogsängarna i norra delarna av Norden tusentals år före stamtavlor och avelsplaner togs i bruk. – Det är som att DNA talar till oss. De inlästa sekvenserna berättar hur djuren såg ut och vilka egenskaper de hade i det förflutna. Forntida DNA kan avslöja hemligheter om genetiska variationer, anpassningar och mutationer som har inträffat under århundradenas lopp. Men gamla prover kan vara svåra att analysera eftersom DNA:t delvis har brutits ner och skadats, berättar Weldenegodguad Melak, forskare och bioinformatiker vid Naturresurscentret i Finland och en av deltagarna i 3MC-projektet.

Jurassic Park?

Anna Maria Johansson, docent i populationsgenetik vid SLU, håller med om att utmaningen med gammalt DNA är att det kan fattas sekvenser: –  Det är som ett pussel där det saknas bitar. Men vi försöker inte återskapa djuren som i Jurassic Park. Vi nöjer oss med att läsa av den information som finns tillgänglig utan att fylla i luckorna. Johansson har tidigare analyserat DNA av svenska koraser. Hon forskar bland annat i hur nära släkt de svenska fjällkorna är med de andra svenska raserna så som rödkulla, ringamålako, väneko och bohuskulla. Några av de prov som analyserats i 3MC-projektet kommer från fjällnära boskap, som anses vara oavlade och särpräglade av sin mångåriga vistelse i karg miljö med självhushållning. – I prover från fjällnära boskap har jag sett att de skiljer sig från de vanliga fjällkorna. Vi visste redan sedan innan att fjällkor i stor utsträckning har gener som styr att mjölken blir bra att göra ost av. Nu vet vi att även fjällnära har en hög frekvens av dessa genvarianter. Det kommer att bli spännande att se hur fjällnära förhåller sig till resten av de gamla svenska proverna.

Gamla typer av kor

Johansson berättar att det finns många skäl till ta reda på mer om boskapens historia. Genom DNA-resultaten går det bland annat att förstå mer om hur korna kom till Norden och om djuren, som levde för hundratals år sedan, är lika dagens lantrasdjur i norr. – Det är viktigt att förstå hur den genetiska variationen ser ut i våra husdjur och hur den har sett ut historiskt. Vill vi bevara raserna så är det är bra att veta så mycket som möjligt om dem, säger Johansson och fortsätter: – Men framförallt är det ett spännande ämne och jag hoppas på att det ska väcka uppmärksamhet. Och det borde ju intressera allmänheten att vi fortfarande har kvar gamla typer av kor här uppe i norra delen av Norden, som skiljer sig från korna längre söderut i Europa.