Nordiskt samarbete om växtgenetiska resurser firade 40 år

Diskussionerna angående behovet av att bevara genetiska resurser på ett säkert sätt i en genbank, började redan på 1960-talet vid ett cafébord i Rom, enligt Stig Blixt. Men 1979 var året som den Nordiska Genbanken invigdes som en institution under det Nordiska Ministerrådet. De första åren i genbankens historia var det stort fokus på att samla in genetiskt material. Forskarna som arbetade på genbanken vid den tiden reste jorden runt för att samla in frön från vilda växter som kan vara viktiga för det nordiska jordbruket.

–

Idag behöver vi istället fokusera på användandet av det gröna arv som Nordiska Genbankens anställda samlade in under sina första årtionden. Vårt arbete har nog aldrig varit så viktigt som det är idag. Fröna i våra frysar bär på lösningar som är nödvändiga för att vi ska kunna tackla framtidens utmaningar som till exempel klimatförändringarna, sa NordGens direktör Lise Lykke Steffensen i sitt öppningsanförande.

Efter inledningsorden följde flera föreläsningar som tog upp olika aspekter med koppling till den Nordiska Genbanken och den nordiska frösamlingen. Mats Hansson, professor vid Lunds universitet, berättade för åhörarna om hur han använder den nordiska samlingen, kanske mer än någon annan, i sina studier av korn, främst muterade varianter. Søren K. Rasmussen från Köpenhamns universitet, berättade om sitt pågående projekt med ärtor från NordGens samlingar.  Han underströk vikten av att använde ärtor som en inhemsk proteinkälla för framtiden som skulle leda till att vi kan minska vår import av soja.

Eftermiddagen fortsatte med fler intressanta föreläsningar som handlade om allt från internationella perspektiv till hur NordGens gräsfrön används av privata förädlingsföretag. Dagen avslutades med en reception med mingel, filmvisning och middag.

Sist, men inte minst, presenterades boken

.