Hoppa till huvudinnehållet

Målet med seminarierna är att nå en nordisk samsyn i frågan som korresponderar till de internationella avtal som finns på området.

Klimatförändringar och den minskande biologiska mångfalden gör att tillgången till genetiska resurser är viktigare än någonsin för forskare och förädlare. De fördelar som kommer med dem ska även fördelas på ett rättvist sätt. Det kan låta enkelt men dessa frågor är faktiskt både svåra och komplicerade. Just nu anordnar därför NordGen en rad expertseminarier som en del i ett tvärvetenskapligt projekt som syftar till att nå en nordisk samsyn på frågorna och samtidigt spela in till de internationella avtal som finns på området.

För nästan 20 år sedan, 2003, publicerades rapporten “

Access and Rights to Genetic Resources. A Nordic Approach

”. Den visar på behovet att utveckla en nordisk samsyn på implementationen av

Konventionen för Biologisk Mångfald (CBD)

och en strategi som tar hänsyn till alla de politiska, juridiska och biologiska perspektiv som hör ihop med frågan. Sedan dess har mycket hänt. Det

Internationella fördraget för växtgenetiska resurser för livsmedel och jordbruk (ITPGRFA)

och

Nagoya protokollet

har antagits och börjat gälla.

– De nya internationella avtalen, liksom den pågående minskningen av biologisk mångfald har gjort det tydligt att det fanns ett behov av att uppdatera rapporten från 2003. De nordiska länderna är beroende av att arbeta tillsammans inom detta område, och vi skulle alla dra fördel av att kunna dela en gemensamsyn på dessa viktiga frågor med det internationella samfundet, säger Lise Lykke Steffensen, direktör på NordGen

Kalmardeklarationen

De nordiska länderna har en unik inställning till bevarande och nyttjande av genetiska resurser eftersom hela frösamlingen som NordGen har hand om ses som nordisk allmännytta. Detta slås fast i den så kallade

Kalmardeklarationen

från 2003 som var ett resultat av rapporten som nämns ovan. Enkelt uttryckt innebär detta att alla de frön NordGen bevarar är fritt tillgängliga för forskning och utveckling, växtförädling, utbildning och demonstration med mera, utan några begränsningar. I många andra länder gäller dessa regler bara den lista av grödor som regleras av det så kallade multilaterala systemet (MLS) som utvecklats av ITPGRFA. – Kalmardeklarationen utgör själva grunden för NordGens arbete. Men den senaste utvecklingen på den internationella nivån har lett till frågor kring om dokumentet behöver uppdateras. De här expertseminarierna kan guida de nordiska länderna i hur de ska agera, säger Steffensen.

Fem olika seminarier

Två expertseminarier har redan arrangerats online. De fokuserade på djurgenetiska och växtgenetiska resurser. Idag, den 3 maj, står ett seminarium om akvatiska genetiska resurser på agendan och i början av juni kommer ytterligare två seminarer arrangeras, ett om skogsgenetiska resurser och ett om vilda genetiska resurser. Alla seminarier, liksom rapporten som ska sammanställa resultatet är en del av projektet “Access and Rights to Genetic Resources – a Nordic Approach (II)” som finansieras av

Nordiska Ministerrådet.

Planen är att resultaten ska presenteras i flera olika internationella forum som COP15 till CBD, Governing Body till ITPGRFA och Kommissionen för genetiska resurser (CGRFA) där frågor som rör tillträde och nyttodelning av genetiska resurser diskuteras. – Genetiska resurser förser oss med mat, medicin, virke, bioteknologi, energi och en mängd ekosystemtjänster. Den nya rapporten syftar till att ge vägledning och verktyg för hur dessa resurser kan användas på ett hållbart sätt. Frågan berör många olika aktörer och intressen och är ingen enkel balansgång. Men vi tror att en delad nordisk samsyn på området skulle vara värdefullt för alla inblandade, säger Lise Lykke Steffensen.