NordGen samordnar projekt om nordisk samsyn på genetiska resurser
Just nu samlas världens ledare i Montreal för att nå en överenskommelse om hur den biologiska mångfalden ska räddas och artdöden stoppas. En avgörande fråga för att nå ett nytt globalt ramverk i frågan är hur vinster från produkter som utvinns av naturens levande organismer ska fördelas rättvist och tillgången till dem regleras. NordGen leder just nu ett projekt som samlar de nordiska ländernas syn på saken.
Biologisk mångfald och genetiska resurser är avgörande för att vi människor ska kunna leva på jorden. Genetiska resurser ger oss mat, läkemedel, kläder, fiber och bränsle. Men en stor del av dessa resurser riskerar nu att försvinna på grund av att vi förändrar och tränger undan olika växt- och djurarters livsvillkor. Det är därför världen just nu riktar blicken mot Montreal där parterna till Konventionen för biologisk mångfald samlats för ett möte, COP15. Målet med mötet är att mejsla ut en väg framåt för att vända den dystra trenden.
– Det som diskuteras i Montreal just nu är avgörande frågor för hela mänskligheten. Som de nordiska ländernas genbank rör förhandlingarna oss i allra högsta grad eftersom vårt uppdrag innefattar att bevara och främja ett hållbart nyttjande av alla genetiska resurser som behövs för mat och jordbruk i Norden, säger Lise Lykke Steffensen, NordGens direktör.
Uppdaterad version
Den nordiska samsynen kring genetiska resurser har tidigare sammanfattats i rapporten Access and Rights to Genetic Resources: A Nordic Approach som publicerades 2003.
– Men sedan dess har mycket hänt inom både teknik och internationell politik och det är hög tid att återigen stämma av hur de nordiska länderna ställer sig i dessa frågor. Under de senaste två åren har därför nordiska experter inom genetiska resurser kommit fram till en uppdaterad samsyn som vi snart kommer att kunna presentera för de nordiska tjänstemännen och politikerna.
Projektet har finansierats av Nordiska Ministerrådet och planen är att den färdiga rapporten från de nordiska experterna ska presenteras för tjänstemän i de nordiska utskotten i början av nästa år. Därefter kan eventuellt en ny deklaration om den nordiska synen på tillgång och fördelning av genetiska resurser antas av de nordiska ministrarna för fiske- och havsbruk, jordbruk, livsmedel och skogsbruk sommaren 2023. Den nya deklarationen skulle i så fall ersätta Kalmardeklarationen som antogs 2003.
Digital information om gener
I Montreal är en ödesfråga för att komma i mål med ett globalt ramverk för den biologiska mångfalden frågan om Digital sequence information (DSI), med andra ord hur tillgången till digital information om genetiska resurser ska hanteras. Nagoyaprotokollet, som är en bilaga till Konventionen om biologisk mångfald, reglerar tillgången och fördelningen av vinster från genetiska resurser men bara de fysiska resurserna, såsom frön och växter. De senaste åren har den tekniska utvecklingen gått snabbt och stora gendatabaser har lett till framsteg för bland annat läkemedels- och växtförädlingsindustrin. Men fattiga länder som ofta är rika på biologisk mångfald, vill säkerställa att de får ta del av de ekonomiska fördelar som dessa framsteg innebär. Det är här striden står.
– Vad som bestäms i Montreal kommer också påverka NordGens arbete som genbank. Ända sedan Kalmardeklarationen antogs för tjugo år sedan delar vi frön och genetisk information från den nordiska frösamlingen fritt med forskare och förädlare i hela världen. Ett globalt ramverk för biologisk mångfald skulle leda till förändrade arbetssätt för oss. Så vi följer förhandlingarna noga och med stort intresse, säger Lise Lykke Steffensen.