Nätverk vill lyfta intresset för mångsidig men underutnyttjad resurs – nordisk ull i fokus under workshop på Färöarna
Ull från nordiska lantrasfår är slitstark, nedbrytbar och anpassad till det lokala klimatet. Trots det kasseras en stor andel av den nordiska ullen samtidigt som importen är stor. Därför träffades nyligen ullexperter från Norden på Färöarna för att diskutera den inhemska ullens potential och hur den viktiga resursen ska kunna utnyttjas bättre.
Det är mitten av februari och ett tunt lager snö har lagt sig över det dramatiska landskapet. Trots de karga förutsättningarna på Färöarna syns de betande färöfåren här och var längs vägen. Ögruppens namn härstammar mycket riktigt också från det fornnordiska namnet för får, fær. Därför verkar det också logiskt att en grupp nordiska ullexperter har samlats här för att delta i en två dagar lång workshop som arrangeras av NordGen och Färöarnas jordbruksmyndighet Búnaðarstovan inom projektet NordWool.
Ett av projektets syfte är att skapa ett samarbetsnätverk för att arbeta med kartläggning, datainsamling och karakterisering och att lyfta fram ullens ofta förbisedda roll i fåruppfödningen och synliggöra ullens egenskaper och stora potential. En av talarna var Liselotte Öhrling, ullrådgivare från Sverige.
– Ullen är också en oslagbar fiber som inte går att imitera i syntetmaterial. Förutom att ullen bevarar värmen bra och är slittålig så är den väldigt slittålig och är samtidigt biologiskt nedbrytbar. Vi har använt oss av ull i de nordiska länderna under tusentals år men idag är det i stort en outnyttjad resurs som ofta kasseras, säger Öhrling.
Mångsidig råvara som ofta kasseras
De många positiva egenskaperna gör ullen till ett användbart råvara till kläder, hemtextilier, möbler, byggisolering och till och med inom odling. I Sverige kasseras varje år cirka 50 procent av den tillgängliga ullen samtidigt som stora mängder importeras.
– I Norge är vi lite större på ull än i övriga Norden men vi ser också att det har gått ner mycket över tid så jag tror att det behövs åtgärder på lantbrukspolitiskt nivå för att öka produktionen. Det handlar också om att lyfta fram fördelarna, de nordiska lantrasfårens ull är anpassat till vårt klimat, det är inte alls samma produkt som importerad ull, säger Ingvild Svorkmo Espelien, styrelseordförande för Selbu spinneri som ligger i närheten av norska Trondheim.
Från Finland deltog Satu Kumpulainen som bland annat driver en fårgård, slakteri och spinneri i Sievi, söder om Uleåborg.
– I Finland har vi inga ordentliga insamlingscentraler och vi vet inte hur man sorterar ullen eller vilka kvaliteter som industrin efterfrågar. De flesta finska företag använder importerad ull. Man kan säga att kedjan är bruten och att vi måste bygga upp den igen, säger Kumpulainen som fortsätter:
– Vi konkurrerar alltså med utländska ullproducenter, men vad som är ännu värre är att vi konkurrerar med oljeindustrin, eftersom de flesta kläder och till och med en del av garnet i butikerna är fulla av plast.
Ligger i tiden
Under workshopen fick ett fyrtiotal deltagare lyssna till presentationer om lantrasfår och en rad olika aspekter rörande ull. Besökarna fick också delta i mer praktiska moment, som ullbedömning, samt besöka lokala garnproducenter och fåruppfödare.
Sedan 2018 driver Búnaðarstovan en ullterminal som köper in ull av lokala fårbönder. Ullen sorteras, paketeras och säljs sedan vidare. Det som inte säljs till kunder på Färöarna exporteras till Storbritannien. Dorthea Joensen är sekreterare vid Búnaðarstovan och arbetar också med myndighetens ullhantering.
– För att få upp produktionen måste vi göra folk uppmärksamma på användandet av ull igen och vi måste stödja lokala entreprenörer som vill arbeta med ull. Men jag tror att ullen ligger i tiden eftersom medvetenheten kring hållbarhet har ökat och de yngre generationerna är mer intresserade av att använda våra inhemska resurser. Därför känns det hoppfullt inför framtiden, säger Joensen.
Fakta
- Workshopen är en del av projektet NordWool som leds av NordGen och finansieras av Nordic Joint Committee for Agricultural and Food Research (NKJ).
- I Norden finns det 34 nordiska lantrasfår, ett av dessa är färöfåret (føroyskur seyður) som är klassificerad som ”Not at risk”.
- Men för andra lantrasfår i Norden är läget dock mer kritiskt. Läs mer om situation för alla nordiska lantrasdjuren i den här statusrapporten.
