Material från 100-årigt avelscentrum ger viktig kunskap om fjällkornas genetik och kulturhistoria

På en gård i Trollsåsen, Jämtlands län, fanns ett av Sveriges största avelscentrum för fjällkor. Det har nu gått 100 år sedan det slutade vara ett avelscentrum med officiell status, men arvet från Trollsåsen lever vidare.

På en gård i Trollsåsen, Jämtlands län, fanns ett av Sveriges största avelscentrum för fjällkor. Det har nu gått 100 år sedan det slutade vara ett avelscentrum med officiell status, men arvet från Trollsåsen lever vidare. Den detaljrika och noggranna dokumentationen från “Trollsåsens afvelscentrum” kommer nu till stor nytta i projektet 3MC, som samlar och sprider kunskap kring fjällkorasernas gemensamma ursprung och kulturhistoria.

Projektet

 

3MC – Traditional Transboundary Mountain Cattle Breeds in Nordic

som leds av NordGen men har flera olika samarbetspartners i de nordiska länderna, syftar till att forska, samla in och sprida kunskap om de nordiska fjällkoraserna. När gården i Trollsåsen skulle byta ägare behövde man ta ett beslut om vad som skulle göras med all dokumentation från avelsstationen. Därför kontaktades både länsstyrelsen Jämtlands län och NordGen.

 

- Vi är tacksamma för att vi blev kontaktade. Nu får vi möjligheten att påverka hur det värdefulla materialet ska arkiveras och sparas för framtida forskningsändamål, säger Hilja Solala, forskare med inriktning husdjurshistoria vid Tammerfors Universitet och en av deltagarna i projektet 3MC. Hon fortsätter:

- Inom 3MC-projektet jobbar vi tvärvetenskapligt. Genom att få många olika infallsvinklar

–

till exempel kombinerar vi genforskning med kulturstudier – får vi en nyanserad bild av fjällrasernas historia och härstamning. Materialet från Trollsåsen består bland annat av bilder och detaljerade beskrivningar om djurens utfodring, avel, avkastning och handelsvärde. Den detaljerade dokumentationen ger oss kunskap om djurens egenskaper, liksom vardagen på en avelsstation, säger Hilja Solala. 

   

Avelsstationen för fjällkor, som hade officiell status som avelscentrum mellan 1905 och 1920, var en av de största i landet. På sin tid sågs den som en modell för hur en välfungerande avelsstation skulle se ut. I en historisk skildring utgiven av Jämtlands läns kungl. Hushållningssällskap 1917 beskrivs stämningen:

“

Det är med en öfverraskande och angenäm känsla som man träder in i Trollsåsens ladugård. Det är ljust och luftigt. Besättningen kan på en gång öfverblickas, och djuren stå där välmående, alla lika, rena och fina i den vackra hvita dräkten, med svarta öronspetsar, svart mule, svarta ringar kring ögonen och en del med

“

inväfda” svarta prickar på sidorna, en sann typ för fjällrasen”

-Jämtlands läns kungl. Hushållningssällskap 1817-1917, af S.J. Kardell

 

  Arvet från Trollsåsen lever vidare än i dag. Trollsåsens afvelscentrum var nämligen tongivande när det gäller framtagning av avelstjurar. Robert Nilsson är bonde, fjällkouppfödare och har varit ordförande för Svensk Fjällrasavel. Han har under 20 års tid dokumenterat fjällrasens historia, och har studerat materialet från Trollsåsen. Robert är med i 3MC-projektets referensgrupp och bidrar med sin gedigna kunskap:

-

Det finns inte en fjällko i Sverige som inte skulle vara släkt med någon av tjurarna på gården. Jag ser fram emot att höra mer om vad 3MC-projektet kan få fram om fjällkornas genetik, säger Robert Nilsson, och fortsätter:

- Framförallt hoppas jag att projektet kan bidra med ytterligare klarhet i den finska delen av fjällrasens historia. Genom att kartlägga besättningarnas släktskap kan vi undvika problem som uppstår i och med inavel och utveckla sätt att hjälpas åt i aveln över landsgränserna i Norden. Det är viktigt att fjällrasen kan räddas för framtiden som något annat än en museiko. De nordiska lantraserna är värdefulla för att i framtiden kunna bedriva ett energisnålt och miljöeffektivt lantbruk, men då måste deras kvaliteter räddas för framtiden redan idag!