Många deltagare på digital temadag om skogsplantproduktion
Fyra föredragshållare berättade om sina erfarenheter kring somatisk embryogenes och sticklingsförökning inom skogsplantproduktionen när NordGen Skogs temadag nyligen arrangerades.
Ett sjuttiotal personer deltog när NordGen Skog arrangerade en digital temadag som kretsade kring somatisk embryogenes och sticklingsförökning. Föredragshållarna berättade om sina erfarenheter och om metodernas potential inom skogsnäringen.
Årets första temadag från NordGen Skog fick precis som under 2020 genomföras i form av en digital videokonferens. Fyra föredragshållare bjöds in från SLU, företaget ARBOS och stiftelsen Det norske Skogfrøverk till temadagen som hade titeln ”Ny teknologi i skogsplantproduktionen”.
Somatisk embryogenes i praktiken
De två första föreläsningarna behandlade olika aspekter kring somatisk embryogenes (SE), en metod som forskare använt sedan mitten av 80-talet. Genom att använda frön från omogna kottar kan embryon massproduceras i labbmiljö för att sedan gro i substrat och växa till plantor i växthus eller odlingskammare. Ulrika Egertsdotter, forskare vid SLU, berättade i sin föreläsning om hur somatisk embryogenes fungerar och visade bilder från SE-labbet i Umeå Plant Science Center. ”Fördelen är att man kan få en obegränsad mängd av provmaterial från olika embryoutvecklingsstadier från samma individ. Som jag ser det är de nordiska länderna med i toppen när det gäller somatisk embryogenes i barrträd men när det gäller industriell produktion inom skogsbruket ligger länder på andra håll i världen före”, sa Egertsdotter.
Produktion på gång i Sverige
Ett exempel på storskalig produktion av SE-plantor finns hos det kanadensiska skogsbolaget Irving. Att utveckla en kostnadseffektiv industriell produktion är en utmaning men en automatiserad pilotanläggning för SE håller nu på att uppföras i Umeå. Bakom anläggningen som ska tas i bruk i år står SweTree Technologies som har målsättningen att få fram ett underlag till en storskalig anläggning med kapacitet för 20 miljoner granplantor per år. Daniel Gräns forskar inom skogsplantproduktion och undervisar vid SLU:s Skogsmästarskolan. Han har exempelvis jobbat i ett projekt som undersöker hur groddarna mår när de lämnar den trygga miljön i In Vitro-labbet. ”Vi har bland annat sett en stor skillnad i hur olika kloner reagerar. I andra studier finns även indikationer på att SE-plantor kan ha klarat sig bättre mot angrepp från snytbagge”, sa Gräns.
Lärdomar från sticklingsförökning
Det andra föreläsningsblocket handlade om erfarenheter av sticklingsförökning. Föreläsaren Stellan Karlsson är konsult i företaget ARBOS och har arbetat med sticklingsförökning i ”40 år i 40 länder”. Han var bland annat med om att bygga upp en storskalig sticklingsproduktion i företaget Hilleshög på 80- och 90-talet. ”Målsättningen var att producera 25 miljoner sticklingar per år från 3000 kloner vilket skulle motsvara tio procent av granbehovet i Sverige. Men marknaden var inte mogen för de volymerna vid den tiden, vi nådde som mest upp till fem miljoner sticklingar per år”, sa Karlsson. Vilka lärdomar drogs då under arbetets gång? En vass kniv är till exempel effektivare än att använda sekatör när sticklingar ska tas av och fysiologiskt åldrande är en viktig aspekt vid sticklingsförökning. ”Att använda sig av unga moderplantor är en förutsättning för en lyckad process. Modermaterialet bör bytas var fjärde eller var femte år. Problem med svamp är också vanligt så man bör ha ett svampbehandlingsprogram både för moderplantorna och sticklingarna", sa Karlsson. Den sista föreläsaren under temadagen var Torstein Myhre som har lång erfarenhet av skogsplantproduktion och förädlingsarbete. Han är verksam vid stiftelsen Det norske Skogfrøverk som har arbetat med sticklingsförökning sedan 2018 då förädlingscenter etablerades av stiftelsen. Förra året producerades drygt 13 600 sticklingar från 800 plantor. Ett syfte med produktionen är att få fram försöksplantor till förädlingsmaterial. ”Den största utmaningen har varit att få kontroll över lufttemperatur och luftfuktighet. Därför har vi bland annat provat att bygga ett tält över sticklingarna i växthuset som reducerar luftvolymen och ger en skuggeffekt”, sa Myhre. Temadagen spelades inte in men de som är intresserad av att veta mer om respektive ämne är välkomna att kontakta föredragshållarna. Nästa arrangemang från NordGen Skog blir en konferens som hålls i fysisk eller digital form den 22 till 23 september i år. Detaljbilden som föreställer somatisk embryogenes är tagen av Sofie Johansson/SLU.