Klimatanpassad skog i fokus under NordGen Skogs konferens
Skogskonferensen ”Scoping our forests for the future” innehöll bland annat presentationer från 14 föredragshållare och exkursioner till intressanta platser i Skåne.
Skogens anpassningsförmåga till klimatförändringar samt möjligheter och flaskhalsar inom skogsplantproduktion och plantering. Det var några av huvudämnen när NordGens skogskonferens arrangerades nyligen. Förutom presentationer innehöll programmet även en poster session, jubileumsmiddag och intressanta skogsexkursioner i regionen.
Ett 70-tal personer deltog på plats och online när NordGen Skogs konferens ”Scoping our forests for the future” arrangerades i Lund nyligen. Under konferensens första dag gav 14 föredragshållare presentationer som täckte en bred variation av ämnen. En av konferensens öppningstalare var NordGens direktör Lise Lykke Steffensen som betonade NordGen Skogs konferenser som en viktig mötesplats för de nordiska länderna. – Att arbeta med skog innebär långsiktiga perspektiv och vi måste använda oss av vår gemensamma kunskap för att möta de svåra utmaningar vi står inför inom skogsbruket. Diskussionerna som förs här kan hjälpa oss att fatta rätt beslut. För de besluten måste vi ta nu om vi vill säkra en robust och klimatanpassad skog för framtiden, sade Steffensen.
Främja motståndskraft
Flera föreläsare berörde på olika sätt skogens anpassningsförmåga till klimatförändringar. En av dessa var Debojyoti Chakraborty från Austrian Research Centre for Forests. Hans föredrag kretsade kring begreppet ”assisted migration” som i praktiken innebär att människan underlättar förflyttning av skogsträdslag eller frömaterial inom och utanför trädslagens naturliga utbredningsområde. – I en del länder har de kommit långt med det här konceptet, till exempel i British Columbia i Kanada. Där är assisted migration redan inkluderat som en lösning för att anpassa skogen. De har till exempel justerat sina frözoner baserat på ett förändrat klimat, sade Chakraborty. – Även om det finns utmaningar med assisted migration kan konceptet erbjuda enorma möjligheter för att främja motståndskraft och öka den genetiska mångfalden i framtidens skogar, fortsatte han. Klimatförändringar kommer troligtvis medföra att problem med insekter och sjukdomar blir vanligare i framtiden. Rebecca Larsson, doktorand vid SLU Uppsala har i sin forskning kartlagt olika svamparters utbredning i de svenska skogsplantskolorna. Ett exempel är arten Diplodia sapinea som kan orsaka allvarliga angrepp på tall (Diplodia tip blight på engelska) – Vi vet att vi har Diplodia sapinea i svenska skogsplantskolor men det har än så länge inte inneburit något problem. Men vi vet inte tillräckligt om svampartens utbredning, om den följer med plantorna ut i skogen och om den kan leva kvar när tallarna blir större, säger Rebecca Larsson.
Björkens potential
En annan föredragshållare under konferensen var Katrin Zimmer från norska NIBIO vars presentation handlade om björk, en historiskt viktig men samtidigt outnyttjad skogsträdart i de nordiska länderna. Enligt henne har björk många värdefulla kvalitéer och är lättarbetat men används mer sällan i möbel- och byggindustrin. Men att utnyttja björkens potential är inte enkelt. – I Norge används björk till största del för att producera brasved och mindre volymer massaved. Det är viktigt att få med hela värdekedjan för att skapa ett ökat samarbete inom industrin. Vi behöver också öka kunskapen om vad som är god kvalitet och betygsätta och sortera materialet i högre utsträckning, sa Zimmer. Konferensens första dag avslutades med en festmiddag som markerade NordGen Skogs 50-årsjubilieum inträffade 2020 då covid-restriktioner hindrade firande på plats. Den andra dagen ägnades åt skogsexkursioner i regionen. Konferensdeltagarna fick besöka Dragesholms Säteri vid natursköna Söderåsen där skogsförvaltaren Thomas Severinsson bland annat berättade om hur skogsbruket påverkats negativt av torka, stormar och tung blötsnö. Ett annat stopp gjordes vid Skogforsks forskningsstation Ekebo utanför Svalöv. Där fick besökarna en rundtur i växthus och frilandsodlingar och lärde sig mer om Skogforsks förädlingsprogram som främst omfattar gran och tall men även lärk samt björk. Cirka 0,5 procent av produktionen i svenska skogsplantskolor utgörs av björk men Skogsforsk märker av ett ökat intresse som orsakas av torka, vindskador och andra problem kopplat till användningen av gran och tall. – Rotröta och angrepp från snytbaggar och barkborrar har också bidragit till ett ökat intresse för björk, om än från låga nivåer. Kanske kan björk vara mer tolerant mot torka men vi har även sett problem med insektsangrepp på björk, sade Mateusz Liziniewicz.