Islänningar i majoritet bland årets skogsstipendiater
I år kom det totalt in 14 ansökningar innan deadline för skogsstipendiet som utlyses varje år av NordGen Skog och SamNordisk Skogsforskning (SNS). Av dessa beviljades totalt åtta stipendium på sammanlagt 100 000 norska kronor. En stor del av de sökande till årets stipendium är islänningar, fem av åtta beviljade ansökningar kommer från önationen.
På Island har efterfrågan på skogsplantor ökat kraftigt under senare år. I Sverige finns risk för att klimatförändringen bidrar till nya svampsjukdomar i skogsplantskolorna. Dessa faktorer bidrog till att två av årets skogsstipendiater sökte medel från NordGen Skog och SNS.
I år kom det totalt in 14 ansökningar innan deadline för skogsstipendiet som utlyses varje år av NordGen Skog och SamNordisk Skogsforskning (SNS). Av dessa beviljades totalt åtta stipendium på sammanlagt 100 000 norska kronor. En stor del av de sökande till årets stipendium är islänningar, fem av åtta beviljade ansökningar kommer från önationen. På senare år har den isländska efterfrågan på skogsplantor ökat mycket samtidigt som det bara finns två skogsplantskolor i landet. Den ekonomiska krisen 2008 slog undan benen för flera verksamheter. Katrín Ásgrímsdóttir är chef på skogsplantskolan Sólskógar och en av dem som fick stipendium i år. Företaget som är baserat i Akureyri på norra Island har tolv anställda och bedriver även en handelsträdgård. – Tidigare har vi legat på 1,5 miljoner skogsplantor per år men nu är vi på väg mot fem miljoner per år och vi måste kunna möta en kraftigt ökad efterfrågan på kort tid. Några stycken från vårt företag ska göra en studieresa till skogsplantskolan i norska Biri som har ökat sin produktion mycket på kort tid, säger Ásgrímsdóttir.
Skogsplantor binder koldioxid
En viktig anledning till den ökade efterfrågan på Island är ett politiskt beslut om att binda koldioxid i marken genom att plantera skog. – Staten köper i stort sett alla våra skogsplantor. Vi har en unik möjlighet att binda kol genom skogsplantering eftersom vi har så mycket barmark på Island. Vi tror att efterfrågan kommer att fortsätta öka men med en köpare blir det också en sårbar marknad och minnet från finanskrisen 2008 lever kvar, säger Ásgrímsdóttir. Studieresan planeras att genomföras i september förutsatt att vaccinationerna mot covid-19 går som planerat. En förhoppning är att resan ska ge kunskap till att utveckla en mer automatiserad produktion. – Idag packar vi till exempel alla plantor manuellt så vi vill bli mer automatiserade. Jämfört med andra nordiska aktörer är vi en liten producent så vi försöker hitta en väg som passar oss. Genom resan hoppas vi få idéer om hur vårt arbete kan effektiviseras, säger Ásgrímsdóttir.
Svampsjukdomars inverkan
Den enda svenska stipendiaten i år heter Rebecca Larsson och är industridoktorand knuten till SLU och Svenska Skogsplantor. En stor del av hennes arbete är fokuserat på att studera svampsjukdomars inverkan på skogsplantskolorna. I sin forskning har hon bland annat satt upp sporfällor för att se hur svamparna sprids, information som sedan jämförs med väderdata. Hennes studieresa ska gå till tre skogsplantskolor i Tyskland som samarbetar med Svenska Skogsplantor. – I Sverige har vi stora volymer av små plantor men de har ofta färre och större plantor. Tyskarna har mer blandskog och jobbar inte med kalhygge och markberedning på samma sätt så då är det viktigt att få fram rejäla plantor som klarar av konkurrens från annan vegetation, säger Larsson.
Framtida problem
Eftersom skogsplantskolorna odlas tätt i Sverige blir det lätt fuktigt och risken för svampangrepp därmed stor. Klimatförändringar kan bidra till att problemen med svampsjukdomar kommer att öka i Skandinavien. – Om klimatet i Sverige blir varmare kan man räkna med att svampsjukdomar från kontinenten kommer hit. Jag är intresserad av att få mer kunskap om vilka svampsjukdomar som finns i Tyskland och hur de jobbar kring problemen, både när det gäller förebyggande arbete och alternativ till kemisk bekämpning, säger Larsson. Översta bilden visar skogsplantskolan i norska Biri. Foto: Inger Sundheim Fløistad, NIBIO.
FAKTA
I slutet av varje år utlyser NordGen Skog i samarbete med SNS skogsstipendiet som riktar sig till yrkesverksamma eller studenter i Norden verksamma inom områden som skogsfrö, -plantor, skogsföryngring eller trädförädling. Stipendiernas maxbelopp är 20 000 norska kronor. Så här såg årets fördelning ut: Bjorn Borgan, Norge, 20 000. Einar Örn Jónsson, Island, 18 000. Katrín Ásgrímsdóttir, Island, 20 000. Rakel Jonsdottir, Island, 10 000. Rebecca Larsson, Sverige, 8000. Diana Marčiulynienė, Litauen, 10 000. Guðmundur Gíslason, Island, 9000. Álfsól Lind Benjamínsdóttir, Island/Norge, 5000.