Inventeringar av vilda kulturväxtsläktingar kan bidra till att rädda viktiga växtarter i Norden

2022.12.06

Den 7 december startar COP 15 i Montreal där representanter från världens länder möts för att hantera den globala förlusten av biologisk mångfald. De vilda kulturväxtsläktingarna är ett exempel på växtarter i naturen som är viktiga att bevara, inte minst för att ta fram klimatanpassade grödor i framtiden. Men konkurrens från invasiva växter, igenvuxna ängsmarker eller tvärtom ett för högt betestryck, kan utgöra ett hot mot mångfalden av kulturväxtsläktingar. Det framkommer i nya inventeringsrapporter från Island och Sverige.

NordGen koordinerar ett samnordiskt projekt om vilda kulturväxtsläktingar, det vill säga vilda växtarter som är nära besläktade med våra odlade grödor. De vilda växterna har egenskaper, till exempel resistens mot torka och insektsangrepp, som kan bli värdefulla vid växtförädling av grödor som är bättre lämpade för klimatförändringar. Inom ramen för projektet genomfördes under 2021 bland annat inventeringar av vilda kulturväxtsläktingar på olika håll i Norden. Tidigare i år publicerades två rapporter som redogör för inventeringsarbete som genomfördes på Island (Vatnajökulls nationalpark) och i Sverige (biosfärområdet Kristianstad Vattenrike). I rapporterna samlas information som ger en indikation på kulturväxtsläktingarnas nuvarande status samt vilka hot de står inför.

– Det är viktigt att belysa de vilda släktingarnas förekomst i naturen eftersom de är betydelsefulla för vår framtida livsmedelsförsörjning, något som många inte är medvetna om. Rapporterna kan även användas som underlag för att planera åtgärder för att skydda kulturväxtsläktingarna, säger Anna Palmé, NordGens expert på vilda kulturväxtsläktingar.

Sandlupin hotar mångfalden på Island

Vatnajökulls nationalpark är mer än 14 000 kvadratkilometer stor, vilket motsvarar drygt 15 procent av landets yta, och räknas som det skyddade område på Island med störst mångfald av vilda kulturväxtsläktingar. Under 2021 genomförde Magnus Göransson och Hjörtur Þorbjörnsson inventeringar på två platser i nationalparken: Skaftafell i sydöst och Jökulsárgljúfur i det nordligaste området. Under inventeringen hittades totalt 16 växtarter som ingår i listan över prioriterade nordiska kulturväxtsläktingar. Ett exempel är gräsarten styvelm (Elymus alopex) som vid inventeringen hittades för första gången på Skaftafell.

– Många av kulturväxtsläktingarna vi har hittat på Island är gräsarter som är besläktade med fodergrödor. Styvelm är däremot besläktad med vete. Den växer normalt sett på norra Island så det var överraskande att hitta den i Skaftafell som ligger i söder, säger Hjörtur Þorbjörnsson, direktör för Reykjaviks botaniska trädgård.

I rapporten från Island identifieras också potentiella hot mot vissa av kulturväxtsläktingarnas framtid. Många viktiga gräsarter trivs på ängsmarker som riskerar att växa igen om de inte betas eller underhålls på annat sätt. Ett annat hot är den invasiva sandlupinen (Lupinus nootkatensis) som riskerar att konkurrera ut populationer av kulturväxtsläktingar.

– Sandlupin är ett hot mot mångfalden av arter, särskilt på näringsfattiga ängar och hedar. Nationalparken är väldigt stor så lyckligtvis finns det fortfarande områden som är opåverkade men det kan ändras fort eftersom sandlupin kan spridas fort när den väl introducerats, säger Magnus Göransson, konsulent och projektledare vid Reykjaviks botaniska trädgård.

Högt betestryck ett problem

Den andra inventeringsrapporten berör biosfärområdet Kristianstad Vattenrike i nordöstra Skåne, ett område som i tidigare studier visat på en hög förekomst av vilda kulturväxtsläktingar. Mora Aronsson, konsulent vid SLU Artdatabanken, utförde inventeringar i fyra områden: Fjälkinge backe, Degeberga backar (Söndre klack), Sånnarna och Lyngsjö. I Fjälkinge backe hittades flest olika arter av kulturväxtsläktingar, 23 stycken.   I området hittades även flera invasiva arter som kan utgöra ett hot mot den nuvarande mångfalden av kulturväxtsläktingar. I rapporten beskrivs också att ett för högt betestryck kan utgöra ett problem, inte minst när det gäller gräsarter på Fjälkinge backe:

”För att få ett mer optimalt bevarande av vilda kulturväxtsläktingar måste betesskötseln bli mer flexibel och anpassas för att stödja de olika arterna området. Detta måste ske i kombination med att ett övervakningsprogram sätts upp för att följa utvecklingen.”

FAKTA: Aktiviteter inom projektet om vilda kulturväxtsläktingar i Norden

• Modellering av hur klimatförändringar påverkar utbredningen av vilda kulturväxtsläktingar.

• Utförliga inventeringar i utvalda naturskyddsområden för att fastslå förekomst och status av växtpopulationer.

• Insamling av frön för bevarande hos NordGen.

• Genomförande av genetiska analyser för att utvärdera den genetiska mångfalden inom utvalda växtarter i Norden.

• Workshops och seminarier.

• Kommunikation – kortfilmer, växtporträtt, utomhusutställning, vetenskapliga artiklar, rapporter etc.

Den översta bilden visar Hjörtur Þorbjörnsson under inventeringsarbetet i Skaftafell, foto: Magnus Göransson.