Hilja Solala letar efter fjällkorasernas gemensamma ursprung

2021.02.12

Historieforskaren Hilja Solala undersöker historiska källor i det tvärvetenskapliga forskningsprojektet ”3MC – Nordiska fjällkoraser”, som samordnas av NordGen.

Vad kan stamtavlor avslöja om fjällkorasernas ursprung? Och på vilka sätt har människors och djurs öden sammanflätats i de kalla och karga landskapen under århundradenas gång? Historikern Hilja Solala söker svar på dessa frågor för att belysa fjällkorasernas gemensamma historia i det tvärvetenskapliga  projektet "3MC – Nordiska fjällkoraser" som koordineras av NordGen.

I det tvärvetenskapliga forskningsprojektet

, som samordnas av NordGen, ingår arkeologer, genetiker, kulturforskare och spelutvecklare. Historieforskaren Hilja Solala är en av forskarna som arbetar tvärvetenskapligt för att ta fram och sprida information om de norska, finska och svenska fjällkorasernas gemensamma ursprung och kulturarv. Målet är att den ökande kunskapen ska leda till ett mer hållbart nyttjande boskapsraserna som idag är hotade och riskerar att konkurreras ut av mer kommersiella raser.

Beslut som format fjällkoraserna

Hilja Solalas ämne är djurhistoria, som hon forskar i vid universitetet i Tammerfors. Hennes uppgift i projektet 3MC är att undersöka historiska källor som till exempel gamla stamtavlor, beskrivningarna av de olika raserna av fjällko i olika tidsdokument samt information från övriga förstahandskällor. – Det är både viktigt och spännande att studera fjällkorasernas historia eftersom de formats av beslut som gjorts under historiens gång. Dessutom hoppas jag att mitt arbete blir en bra grund för det övriga forskarteamet att bygga vidare på. Till exempel är en del av projektet att utveckla ett datorspel och de  som utvecklar  det behöver tillgång till historiskt korrekta berättelser för att de ska kunna bygga upp spelets handling med intriger och alternativa händelseförlopp.

Expertkunskap från olika områden

Genom att kombinera olika kunskapsområden kommer projektet bland annat att kunna rita upp en karta över fjällkornas gemensamma ursprung och deras del i vår kulturhistoria. För att ta vara på de unika erfarenheterna och infallsvinklarna kommer projektet att publicera en gemensam vetenskaplig artikel som diskuterar hur experterna har samarbetat och ger ett metodologiskt upplägg som liknande mångvetenskapliga projekt kan ta hjälp av. – I fjällkoprojektet blir mina iakttagelser del av en större helhet. Vi kommer att utveckla en metod som är applicerbar på forskning om övriga lantrasdjur så att vi kan bevara dem för framtiden. Det är en stor fördel att kombinera expertkunskap från olika områden.

insåg jag vikten av  mångvetenskaplig forskning. Genom att tillsammans se på det vi studerar ur olika synvinklar får vi en rik och mångfacetterad bild. Informationen blir djupgående och vi får mer ut av det vi studerar.

Går det att forska i djurhistoria?

Jordbrukshistoria är ett ämne som intresserar Hilja, som själv har ett stort intresse för hästar. Det är genom intresset för jordbruket och dess historia som har lett Hilja till att forska i djurhistoria. – Hästar och andra djur ligger mig nära om hjärtat och är ett ämne jag verkligen känner starkt för. Under  mina masterstudier gick jag på en föreläsning som handlade om hästarnas historia. Då tänkte jag för mig själv: ”Kan detta studeras? Är det möjligt?" Jag insåg att det faktiskt är fullt möjligt, och det var då som idén om att ägna mig åt djurhistoria föddes.

Inte ett självklart val

Under sin karriär har Hilja fått försvara valet av djurhistoria som ämne, som ofta sågs som snävt eller lite udda. Nu är situationen helt annorlunda. ­– Studier i djurens kultur och historia är ett högaktuellt forskningsområde just nu. Ett bevis på det är ju att 3MC-projektet beviljats medel. Djurens kulturhistoria som vetenskapligt ämne ligger verkligen i tiden eftersom intresset för ämnet är stort ­– det är inte bara jag som är intresserad av ämnet, säger Hilja med ett leende och tillägger: – Just nu håller vi som samhälle på att omdefiniera vårt förhållande till djuren. Eftersom djurskötsel inte längre är en del av det vardagliga livet för de flesta, så har vi blivit främmande inför den delen av vårt gemensamma arv. Nu har vi börjat inse betydelsen av våra lantrasdjur, och att deras genetiska resurser och kulturhistoria behöver bevaras för framtiden. Deras tillvaro är tätt sammanflätad med människans historia, och det är där historieforskningen träder in. Genom att förstå vilka beslut som format våra husdjurs utveckling genom tiderna kan vi ta hand om dem på ett hållbart sätt i framtiden.