Grön omställning i fokus på det isländska ministermötet

Det är bara ungefär en vecka sedan de nordiska statsministrarna lämnade Island efter att antagit

för det Nordiska Samarbetet. Visionen är att Norden år 2030 ska vara världens mest integrerade och hållbara region. När det gäller omställningen till ett mer hållbart samhälle har NordGen en viktig roll att spela.

– Även i framtiden måste vi föda en växande befolkning. Samtidigt kan vi förvänta oss mer extrema väderhändelser. I det sammanhanget är det viktigt att vi har robusta och näringsrika grödor som kan hantera de nya förutsättningarna och där har NordGen en viktig roll att spela, säger Paula Lehtomäki, generalsekreterare i Nordiska Ministerrådet.

På mötet i Island togs det bland annat upp att det, sedan ministrarna möttes senast för ungefär ett år sedan, blivit klart att Nordiska ministerrådets budget omfördelas så att

.

–

Det är en viktig sak både nationellt och internationellt, att NordGen prioriterats i det nordiska samarbetet. Det är något vi kan vara stolta över, säger Norges lantbruks-och matminister Olaug Vervik Bollestad.

Pengarna som omfördelades från MR-SAM, det vill säga de nordiska samarbetsministrarnas område, är reserverade för att komma tillrätta med den puckel av arbetsuppgifter som NordGen inte haft resurser att hantera tidigare.

Många av mötespunkterna rörde klimatförändringar, på ett eller annat sätt. Bland annat ingick NordGen och NordForsks gemensamma rapport

i mötesmaterialet. Rapporten listar nio rekommendationer angående hur livsmedelstillgången kan tryggas i de nordiska länderna genom att underlätta utvecklingen av nya växtsorter som är anpassade för framtida behov.

–

Efter torkan förra sommaren blev det tydligt att vi behöver förbereda det nordiska jordbruket för framtiden. Samarbete mellan de nordiska länderna har inte bara möjligheten att hantera klimatförändringar inom jordbruket  utan också finna möjligheter. Det tas upp i rapporten, och jag är glad att den togs emot väl av ministrarna på dagens möte, säger Lise Lykke Steffensen, direktör NordGen.

Rapporten tar bland annat upp behovet av ett Nordiskt kunskapscenter med målet att underlätta forskning, analys och utveckling av genetiska resurser. Den pekar också på vikten av att samarbetet mellan nordiska offentliga och privata aktörer inom växtförädling (PPP) fortsätter och utvecklas.

På tal om PPP presenterades också en rapport som utvärderat de senaste årens

(public-private partnership for pre-breeding). PPP-projektet startades efter insikten om att de stora växtförädlingsfirmorna inte har något intresse av att satsa på den lilla marknad med speciella förutsättningar som Norden utgör.

– Vi har en mängd krav på oss att hantera klimatförändringarna, minska jordbrukets miljöpåverkan och samtidigt möta konsumenternas krav på matens näringsinnehåll och smak. Det betyder att vi i de nordiska länderna själva måste utveckla nya, robusta grödor. Ingen annan kommer att göra det åt oss, säger Birgitte Lund som är ordförande i PPP:s styrkommitté och har skrivit rapporten.

De nordiska ministrarna höll med Birgitte Lund och godkände att PPP-projektet fortsätter. Nu ska tjänstemännen undersöka hur samarbetet eventuellt kan utvecklas samt förbereda ett avtal för en ny period.