Fyra nya PPP-projekt nyligen beviljade – möjliggör satsningar inom vårvete, havre, potatis och bär
De nordiska odlingsförhållandena och klimatförändringar kräver särskilt anpassade grödor. Men växtförädlingen är kostsam och tar lång tid, därför finns mycket att vinna på samarbete mellan privata och offentliga aktörer. NordGen agerar som sekretariat för det nordiska PPP-samarbetet om växtförädling och nyligen blev fyra projekt beviljade att ingå i den sjätte omgången av PPP-finansiering.
De stora globala växtförädlingsföretagen har inget direkt intresse av att utveckla växtsorter för en så liten och särpräglad marknad som den i Norden. Därför är nordisk samverkan extra betydelsefull. Samarbete är också själva kärnan i det nordiska PPP-samarbetet för pre-breeding där pre-breeding är ett begrepp för det kostsamma och tidskrävande initiala steget inom växtförädlingen.
– Å styrgruppens vägnar är jag glad att berätta om beslutet att bevilja finansiering för fyra projekt inom det nordiska PPP-samarbetet. Vi är övertygade om att dessa samarbetsprojekt kommer att generera viktig kunskap som kommer att gagna det nordiska lantbruket, både när det gäller hållbarhet och konkurrenskraft, säger Birgitte Lund, ordförande för PPP-samarbetets styrgrupp.
Projekten finansieras av de nordiska ländernas regeringar och de privata företag som deltar i projekten. De fyra projekten har beviljats en total budget på 34,7 miljoner svenska kronor under 2024 till 2026 där kostnaderna delas mellan den offentliga och privata sektorn.
Nya projekt om bär och havre
Ett av de beviljade projekten är det nya samarbetet BERRIES som har huvudsyftet att utveckla de genetiska resurser för växtförädling av jordgubbar och hallon som finns tillgängliga i Norden och Baltikum.
– För jordgubbar är projektets målsättning att berika genpoolen för växtförädling genom att introducera nya gener från de ursprungliga arterna till den moderna jordgubben. När det gäller hallon ska vi undersöka och använda den mångfald som finns i nationella samlingar av hallonsorter i de nordiska och baltiska länderna, säger projektledare Dag Røen, förädlare och projektledare på norska Njøs frukt- og bærsenter.
Det andra nya projektet kallas RobOat och syftar till att utveckla resistensen för framtidens havre när det gäller sjukdomar som kronrost och havreflygsot samt torka och vattenmättade marker. I projektet kommer deltagarna studera de mindre utforskade delarna av NordGens havresamling och liknande tillgängliga resurser.
– Växtförädling av framtida havresorter genom en smart och bred användning av genetiska resurser är en nyckel för hållbara lösningar inom jordbruket, inte minst eftersom vi har en klimatkris och en växande efterfrågan på hälsosamma och högkvalitativa havreråvaror. RobOat kommer bidra till att säkerställa tillgången på havre från motståndskraftiga framtida sorter med särskild åtanke på de nordiska näringsrekommendationerna och den europeiska gröna given, säger projektledare Marja Jalli, gruppchef och specialforskare vid Naturresursinstitutet Luke.
Vårvete och potatis med motståndskraft
De övriga två beviljade projekten är fortsättningar av tidigare PPP-projekt. Ett av dessa heter SustainPotato II vilket är ett samarbetsprojekt där över 300 potatissorter ingår för att utveckla resistens mot olika skalsjukdomar och potatisbladmögel (Phytophthora infestans). Det andra fortsättningsprojektet heter CresWheat II och har huvudsyftet att främja växtförädlingen av klimatanpassat vårvete genom att identifiera genetiska resurser för sjukdomsresistens, tolerans mot torka andra anpassningsbara egenskaper som är användbara i Norden. Målsättningen är också att genomföra genetiska studier och förse växtförädlare med användbart material.
– I den första fasen av projektet lyckades vi identifiera källor till resistens mot sju stora vetesjukdomar, groddning före skörd och tidig vårtorka så vi är glada över möjligheten att få fortsätta arbetet, säger Therese Bengtsson, docent vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Målsättningen för projektets andra fas är bland annat att identifiera källor till resistens mot skadedjur som kornfluga och havrecystnematod. Dessa utgör ett ökande problem för produktionen av vårvete som ett resultat av restriktioner för bekämpningsmedel, undermålig grödrotation och klimatförändringar.
– Den betydande fördelen med offentlig-privata partnerskap ligger i det ökade utbytet av kunskap, resurser och utbildningsinitiativ. Detta är också något som CResWheat kommer att bidra till, säger Therese Bengtsson.
Lista över projektpartners:
"BERRIES – Development of Germplasm for Berry Crops"
Njøs frukt- og bærsenter AS (NO)//Graminor AS (NO)//Naturresursinstitutet Luke (FI)//Estonian University of Life Sciences (EE)//Institute of Horticulture (LV)//Programmet för odlad mångfald/SLU (SE)// Köpenhamns universitet (DK)//Norsk institutt for bioøkonomi, NIBIO (NO)
"RobOat – Robustness of Oats for the Nordic Region"
Agrologica (DK)//Boreal Plant Breeding Ltd (FI)//Graminor AS (NO)//Lantmännen (SE)//Islands lantbruksuniversitet (IS)//Naturresursinstitutet Luke (FI)//Lunds universitet (SE)//Norges miljø- og biovitenskapelige universitet, NMBU (NO)//NordGen (de nordiska länderna)//Nordic Seed A/S (DK)//Oatly (SE)//SLU (SE)
"CResWheat – Pre-breeding for Nordic climate-resilient spring wheat II"
SLU (SE)//NordGen (de nordiska länderna)//Nordic Seed A/S (DK)//Boreal Plant Breeding Ltd (FI)//Sejet Planteforædling I/S (DK)//Naturresursinstitutet Luke (FI)//Lantmännen (SE)//NMBU (NO)//Aarhus universitet (DK)//Graminor AS (NO)//Centre of Estonian Rural Research and Knowledge, METK (EE)
"SustainPotato – PPP Collaboration to Advance Nordic Potato Variety Development With Enhanced Resistance to Diseases by Pre-breeding Phase II"
Graminor AS (NO)//Danespo (DK)//SLU (SE)//NIBIO (NO)//NordGen (de nordiska länderna)//METK (EE)