Forntida DNA ger ny kunskap om fjällkoraserna i Juha Kantanens forskning
Forskning inom husdjursgenetik har tagit professor Juha Kantanen på en spännande resa runt det norra halvklotet. Han har studerat husdjurens gener i Finland och Sibirien, men också Kina och Tibet. Resan är en djupdykning i människans och husdjurens gemensamma historia. Med hjälp av ny information kan han nu förstå de faktorer som gjorde djuren till våra kompanjoner, och vilka anpassningar hos djuren som hjälpte människor överleva de kalla och tuffa förhållandena.
I forskningsprojektet ”3MC – Nordiska fjällkoraser” ingår arkeologer, genetiker, kulturvetare och spelutvecklare. Forskningsprofessor Juha Kantanen är en del av en forskargrupp som arbetar tvärvetenskapligt för att ta fram och sprida information om de norska, finska och svenska fjällkorasernas gemensamma ursprung och kulturarv. Målet är att den ökade kunskapen ska leda till ett mer hållbart nyttjande av lantraserna som idag är hotade och riskerar att konkurreras ut av mer kommersiella raser.
Professor i östfinskt boskap
Under Kantanens karriär har forskningsmetoderna inom genetik utvecklats i rasande takt. I dag, med hjälp av de senaste forskningsmetoderna, studerar han genomet hos både renar och får med en träffsäkerhet som han endast kunde drömma om för 15 år sedan. Kantanen blev uppmärksammad redan i samband med sin avhandling, och i sitt hemland Finland är han känd som ”professor i östfinskt boskap”. Karriärvalet är ingen slump – Kantanens rötter är i östfinska Karelen. Han är djupt påverkad av sin mormors minnen från den karelska kulturen, som var tätt sammanflätad med boskapshållning, men som utplånades och gick förlorad i samband med det andra världskriget. – Östfinskt boskap är symbolen för Karelen. Rasen som har varit av intresse för mig under hela min forskningskarriär. När jag skrev min avhandling ledde jag bevarandearbetet av öst- och nordfinskt boskap. Det är nog det som folk minns mig för. Men jag har studerat en mängd olika djur och jag tänker fortsätta på den vägen, berättar Kantanen. Kantanens avhandling avslöjade släktskapet mellan östfinskt boskap och korna som fördes till Island av vikingarna. Sedan dess har forskningsarbetet fört Kantanen till de kallaste regionerna i världen. Bland annat har han besökt de arktiska regionerna i nordöstra Ryssland för att studera hästar, renar och kor som har anpassat sig till de extrema förhållandena. I genomstudier av ren är Kantanens forskargrupp i världsledande.
Gamla ben avslöjar ny information
I 3MC-projektet fokuserar Kantanen med kollegor på ben av ko, som hittats i arkeologiska utgrävningar, och det DNA som erhållits ur dem. Syftet är inte bara att studera gener, utan att kombinera genetik med historisk fakta. Kantanenanvänder den arkeologiska genetikens metoder, som tidigare hjälpt honom spåra de finska husdjurens gener ända tillbaks till järnåldern. Nu ger forntida DNA ny information om de nordliga fjällkoraserna. I samarbete med den arkeologiska osteologen Auli Bläuer jämför Kantanen DNA från forntida nötkreatur med den från dagens fjällkoraser. – Historisk boskapshållning kan belysa det mänskliga samhället på många olika sätt. Till exempel kommer det att vara intressant att se om analys av forntida DNA kan ge ny kunskap om frågor relaterade till befolkningen eller kulturen i Norden. Jag hoppas att vår forskning kan ge ny information som kan användas för att koppla kor till historiskt betydelsefulla händelser, säger Kantanen.
Generna öppnar ett fönster till det förflutna
Ömtåliga DNA-bitar kan med dagens teknik byggas upp för att avslöja detaljer om forntida boskap. Djurens färg avslöjas av generna, och det är möjligt att de nordliga fjällkoraserna inte alltid har varit vita. – Vi kan också analysera vilka gener som har varit föremål för urval, hur människan och naturen har format dessa raser. Vi får mer information om hur tydlig relationen är med de moderna boskapen – med andra ord kan vi se om de nuvarande djuren har en lång historia i området eller om de kan ha förändrats under historiens gång, säger Kantanen.
Samarbete över landsgränser
Som genetiker vet Kantanen att de tre fjällkoraserna har ett gemensamt ursprung. De är av samma genotyp och fenotyp – med andra ord är de lika i både utseende och genetik. – Fenotypen är viktig eftersom den är relaterad till rasernas kulturhistoriska värde. Det innebär att de kan användas i bevarandet av det nordliga kulturarvet. Därför är det värt att samarbeta över gränserna, och det är ett av målen med 3MC-projektet, säger Kantanen
Projektet finansieras med ett bidrag från EU, Interreg Nord, Lapin liitto och Länsstyrelsen Norrbotten 2019-2022 och har 5 nordiska partners. NordGen är koordinator för projektet och ansvarar för utredning av stamtavla och befolkningens släktskap, spridning av resultat och implementering av applikationer. NordGen kommer också att ansvara för att etablera nätverket.