Debattartikel: Vi behöver kraftsamla för att utnyttja naturens genetiska resurser bättre

2022.05.24

Biologisk mångfald och genetiska resurser är inte bara vackra ord utan verktyg som kan och bör användas för att skapa samhällsnytta och bidra till en grön omställning i jordbruket.

i

och Maaseudun Tulevaisuus.

Visst är vi många som just nu njuter av vårsolen och det vackra vädret. Men på många håll i Norden har våren varit torrare än normalt och om trenden håller i sig är det risk att lantbrukarna står inför ytterligare ett katastrofår som sommaren 2018 utgjorde, eller något ännu värre. På kort sikt skulle det innebära minskade skördar och dyrare matpriser, utöver det påslag som kriget i Ukraina lett till. På lång sikt hotas vår matproduktion i stort. Det är hög tid att möta hoten som klimatförändringar och extremväder utgör för lantbruket och vår matproduktion. Men det är också hög tid att våga se lösningarna. Biologisk mångfald och genetiska resurser är inte bara vackra ord utan verktyg som kan och bör användas för att skapa samhällsnytta och bidra till en grön omställning i jordbruket.

Idag är det den internationella dagen för biologisk mångfald. Det är en bra dag att uppmärksamma att nästan 60% av de kalorier världens befolkning äter kommer från endast tre grödor; vete, majs och ris. Men det är också en bra dag att uppmärksamma att växtriket rymmer tusentals andra ätbara grödor. Bara i de nordiska ländernas gemensamma genbank finns 33 000 fröprover från mer än 500 olika arter bevarade. Bland dem hittar vi en mängd olika sorters majrova, kålrot, haverrot, bruna bönor och gråärt –bortglömda men klimatsmarta grödor som inte bara utgjort en viktig del av den nordiska kostcirkeln under lång tid utan också är viktiga bitar i det pussel som behöver läggas för att möta klimatförändringarna och hindra den utarmning av lantbrukets biologiska mångfald som pågått under så många år. Just nu ändras klimatet så snabbt att grödorna i vår livsmedelsproduktion inte hinner anpassa sig till de nya förutsättningarna. Växtförädling, forskning och satsningar på att utveckla det nordiska lantbruket har aldrig tidigare varit så viktiga, så brådskande, som de är nu. Fortsätter solen skina och regnet utebli kommer det att krävas enorma stödåtgärder till lantbrukarna, likt sommaren 2018 som trots akuta insatser innebar enorma förluster. Inget talar för att framtida somrar kommer bli lättare. Därför är det hög tid att börja tänka mer långsiktigt nu. Vi behöver fundera på vad ska vi äta i framtiden. Hur det ska odlas. Hur vi kan använda vår jordbruksmark på ett mer effektivt sätt. Och vi behöver fundera på hur vi ska förhindra ytterligare försämringar av den biologiska mångfalden inom jordbruket. Men kanske behöver vi framför allt hitta modet och viljan att faktiskt använda naturens resurser – de genetiska resurserna – och säkerställa att de används på ett hållbart sätt. NordGen är de nordiska ländernas genbank och kunskapscenter för genetiska resurser. I genbanken finns, bland mycket annat, mer än 2 000 olika ärtsorter. De är viktiga proteinkällor som trivs i de ljusa, nordiska somrarna och klarar en kort odlingssäsong. Mer än tusen havresorter ur NordGens samling testas just nu med målet att identifiera egenskaper som livsmedelsindustrin och konsumenterna efterfrågar. Ett annat samnordiskt projekt har kartlagt vilda släktingar till våra odlade grödor eftersom de har en bredare genetisk bas som behövs när nya växtsorter som är tåligare och nyttigare ska utvecklas. Och i EU- projektet Carrot Diverse undersöks just nu hur morötter ser ut, smakar och växer på olika odlingsplatser. Detta är viktiga insatser men tyvärr inte tillräckliga för att ta oss in i en framtid där det nordiska jordbruket utnyttjar potentialen i klimatförändringarna i stället för att bara minimera skadeverkan. Därför är det nu hög tid att börja kraftsamla gemensamt. Det är dags att tänka större. Forskare, livsmedelsproducenter, lantbruksorganisationer, statstjänstemän och politiker i hela Norden måste sätta ner foten, höja blicken och börja samarbeta för att bygga framtidens lantbruk. Om vi bestämmer oss för att i varje beslut, varje strategi och varje projekt börjar med att tänka på genetiska resurser och hur de kan användas på ett hållbart sätt är vi på god väg mot något fantastiskt. Om vi dessutom slutar tänka nationellt och i stället tänker nordiskt blir det ännu bättre. Tillsammans kan vi vända det som ser skrämmande och dystert ut till något som är positivt för både miljö, klimat, ekonomi och folkhälsa. Låt den internationella dagen för biologisk mångfald vara en påminnelse om allt vi har att vinna på att bevara och använda naturens resurser på ett hållbart sätt – men också en påminnelse om att klockan klämtar. Låt oss nu ta nästa steg men låt oss göra det snart och tillsammans. Lise Lykke Steffensen, direktör NordGen