Hoppa till huvudinnehållet

Ett brett spektrum av ämnen behandlades när nätverket NordFrost nyligen arrangerade webbseminariet "Why gen banking". Sex föreläsare höll presentationer och gruppdiskussioner avslutade det tre timmar långa digitala evenemanget.

Attityder till jordbruksgenetiska resurser, CryoArks och bevarandet av de nordiska röda mjölkkoraserna. Dessa var några av ämnena som behandlades när NordFrost-nätverket nyligen bjöd in till ett webbinarium som kretsade kring frågor om husdjursgenetiska resurser på temat "Why gene banking". Målet med NordFrost är att stärka det nordiska samarbetet kring kryobevaring av husdjursrasernas biologiska mångfald.

Sex talare pratade under det tre timmar långa digitala evenemanget, som lockade 40 deltagare. En av föreläsarna var forskaren Annika Tienhaara från Naturresursinstitutet Luke. Tienhaara berättade om sin doktorsavhandling där hon undersökte finländarnas attityder till bevarande av jordbruksgenetiska resurser. Denna enkätundersökning visade bland annat att bevarande och hållbart användane av jordbruksgenetiska resurser är viktigt för finländarna. – Finländarna stöder idén att förbättra bevarandet av jordbruksgenetiska resurser genom att betala mer skatt. Över 70 procent av de tillfrågade stödde ett mer omfattande bevarandeprogram för genetiska resurser trots kostnaderna, säger Annika Tienhaara.

Begränsad kunskap

Men samtidigt är kunskapen om finska lantrasdjuren begränsad. Cirka en tredjedel av de svarande hade aldrig hört talas om de finska husdjurraserna och växtvarianterna som presenterades i undersökningen och termen ”genetiska resurser” är ganska okänd för de flesta och kopplas ofta till genetiskt modifierade organismer (GMOs). En annan slutsats från undersökningen var att de finländska respondenterna föredrog att bevaringsarbetet sker på gårdar framför i genbanker, men att säkra genetiska resurser i genbanker är också viktigt när det behövs. – Och stödet för bevarandeprogram var starkare än villigheten att köpa finskt lantraskött. Bevarande genom att äta kan vara motsägelsefullt för många när man tänker på dessa hotade raser, säger Tienhaara.

Brittisk kryobevaring

En annan talare under webbinariet var Mike Bruford, molekylär ekolog och professor vid Cardiff University. Han gav en presentation under temat "Animal biobanking in the UK - experience from the Frozen Ark and CryoArks". Brufords mångsidiga presentation innehöll allt från hotade okapis i Demokratiska republiken Kongo till de nordiska vargarna och han gav exempel på hur genetisk mångfald i DNA minskar när djur flyttas från naturen till fångenskap. Bruford beskrev också hur biobanker organiseras i Storbritannien. CryoArks är ett brittiskt samarbetsnätverk mellan flera universitet, museer, zoos och biobanker som the Frozen Ark som bevarar frusna samlingar av genetiskt material från djur. Nätverkets mål är att knyta samman dessa institutioner och förenkla deponering och forskning av det genetiska materialet. – Vi har utvecklat en biobank med 48 000 prover, vilket inte är ett stort antal jämfört med andra biobanker, men dessa är alla från hotade arter från hela världen och vi samarbetar med andra biobanker från hela världen, säger Bruford. CryoArks huvudanläggning är för närvarande baserad på Natural History Museum i London och på National Museums Scotland och Royal Zoological Society of Scotland. – Vi har förbättrat anläggningarna för molekylär insamling på Natural History Museum där vi har tre stora flytande kvävebehållare för kryobevaring och över tjugo frysar som håller -80 celcius, sa Bruford.

Bevaring av de röda mjölkkoraserna

Den sista föreläsaren var Per-Johan Svensson, en mjölkbonde och styrelsemedlem i VikingGenetics svenska styrelse. I presentationen talade han om vikten av att bevara de röda mjölkkoraserna och utmaningarna med den starka konkurrensen från de kommersiella mjölkraserna Holstein och Jersey. – Vi vet att bönderna behöver försörja sig och i allmänhet tror jag att ett av de bästa sätten att bevara genetiska resurser är att ha parallella avelsraser som är konkurrenskraftiga i framtiden. VikingRed är bättre när det gäller fertilitet och hälsa jämfört med Jersey och Holstein så totalt sett har vi samma ekonomi i de röda raserna vilket är mycket viktigt, säger Svensson. Han hävdade också att både kommersiella intressen och den biologisk mångfalden måste inkluderas i framtida avelsprogram. – Vi kan inte ha museiraser i våra stall men det finns naturligtvis också lantraser som är nära utrotning. Jag tror att vi måste göra båda delarna, vi behöver raser som är konkurrenskraftiga globalt och vi måste ta hand om de raser som är hotade. Att arbeta mot mer klimatvänliga koraser kommer också bli en nyckel till framtiden. Det är mitt perspektiv som bonde, sa Svensson. Efter presentationerna skickades webbinariedeltagarna vidare för gruppdiskussioner om framtidens genbanksarbete för bevarande av husdjur. Ämnena som diskuterades var uppsökande aktiviteter och information till allmänheten samt nästa generations forskare, nuvarande tekniska begränsningar när det gäller genbanker och praktiska lösningar för att stärka bevarandet av djurgenetiska resurser. Detta är centrala frågor för att förbättra det nordiska samarbetet inom kryobevaring av husdjurens biologiska mångfald. Webbinariet fungerade också som en kick-off till NordFrost-nätverket vars syfte är att hitta de bästa arbetsmetoderna och fylla kunskapsluckorna när det gäller genbanksbevaring samt att bygga ett användbart samarbete mellan de nordiska länderna.