Arktisk ärtodling möjlig enligt ny forskning – grön skörd togs på 69e breddgraden
Resultat från forskningsprojektet Arctic Pea har publicerats i en vetenskaplig artikel. Forskningen visar bland annat att det går att odla ärtor för grön skörd så långt norrut som norska Tromsö.
Det finns potential för kommersiell ärtodling i delar av nordliga Norden och grön skörd av ärtor är möjlig ovanför polcirkeln. Det visar resultat från NordGens forskningsprojekt Arctic Pea.
Klimatförändringarnas påverkan blir allt tydligare, debatten bidrar till att fler konsumenter efterfrågar växtbaserade livsmedel. Ärtan är den viktigaste proteingrödan i Norden med en lång odlingstradition i vår region. Dagens kommersiella ärtodling är dock begränsad till sydliga breddgrader i de nordiska länderna. En ökad inhemsk ärtproduktion hade varit positivt för den nordiska matsäkerheten och ett klimatsmart alternativ till importerade sojabönor. – Vi står inför enorma utmaningar och det blir alltmer uppenbart att vi måste agera nu. Det kräver att vi bevarar, men också börjar använda, de genetiska resurser vi har tillgång till. Att odla ärtor i norra Norge låter kanske omöjligt, men det är det alltså inte, säger NordGens direktör, Lise Lykke Steffensen. Finns det en potential att odla ärter på nordligare breddgrader? Denna fråga har undersökts i forskningsprojektet Arctic Pea som syftar till att identifiera genetiska resurser av ärter som är lämpliga för växtförädling eller kan odlas direkt i nordligt belägna områden i Norden. Resultat från projektet har nu publicerats i den vetenskapliga tidskriften
Frontiers in Plant Science
.
Grön skörd i Tromsö
I projektet användes ett urval bestående av 50 accessioner (fröprover) ur NordGens ärtsamling som totalt innefattar över 2000 olika typer av ärter. Under åren 2018 och 2019 provodlades urvalet på fyra olika platser i Norden: Tromsö (Norge), Umeå (Sverige), Jokioinen (Finland) och Taastrup (Danmark). Vid de två sydligaste odlingsplatserna, Taastrup och Jokioinen, nåddes full mognad (det vill säga skörd av torra ärtor) för alla accessioner båda åren. I nordligaste Tromsö nådde inga plantor full mognad men 2018 gav 21 fröprover grön mognad. 2019 nådde 35 ärtaccessioner samma stadium. – Det gäller att få ut ärtorna i jorden så tidigt som möjligt på våren. De ska hinna blomma, bilda ärtor och, beroende på typ, även hinna torka. Den sista fasen når vi inte i Tromsö men gröna ärter fungerade bra även i det nordligaste försöket. Det visar på potential för ärtodling också så långt norrut, säger Karolina Aloisi, ansvarig för NordGens molekylärlaboratorium och en av artikelns medförfattare.
Lantsorter presterade bra
Bland de accessioner som hade hög fröavkastning (runt 13 gram torra frön per planta) fanns en förädlad sort och tre lantsorter, det vill säga odlade växter som inte förädlats kommersiellt utan anpassats lokalt där de har odlats. Även när det gäller ärtornas proteinkoncentration hamnade flera lantsorter i toppskiktet. Två lantsorter och två förädlade sorter visade en proteinkoncentration över 27 procent. – Många av de lantsorter som ingår i studien har ett nordligt ursprung men det finns även exempel på sydliga varianter som fungerar bra på alla försöksplatserna. Lantsorter har ofta en större genetisk variation jämfört med förädlade sorter, det kan bidra till att de kan vara framgångsrika från norr till söder, säger Ulrika Carlson-Nilsson, NordGens expert på baljväxter och medförfattare till artikeln.
Nordliga nischgrödor
Lantsorter av sockerärt med ett nordligt ursprung hörde till de accessioner som klarade sig bäst på de nordligaste odlingsplatserna, Tromsö och Umeå. – Studien tyder på att sockerärter har förutsättning att bli en nischgröda för lantbrukare i norr. Det finns odlingsmöjligheter redan i det befintliga materialet men det hade även varit intressant att göra fortsatta studier i förädlingssyfte, säger Ulrika Carlson-Nilsson.
Fakta Arctic Pea:
I studien odlades 50 fröprover från NordGens ärtsamling, av dessa var 37 lantsorter, 11 förädlade sorter och två förädlingslinjer. Ärterna odlades på fyra platser: Tromsö, (Norge, breddgrad 69), Umeå (Sverige, breddgrad 63), Jokioinen, (Finland, breddgrad 60), Taastrup (Danmark, breddgrad 55). I urvalet fanns olika typer av ärter representerade såsom sockerärter och spritärter, som skördas och äts gröna, och ärter som skördas torra. Även åkerärter (ofta kallade gråärter eller foderärter) fanns med i studien. Förutom NordGen ingick följande samarbetspartners i projektet: Norska institutet för bioekonomi (NIBIO), Naturresursinstitutet (LUKE), Köpenhamns universitet, Boreal Plant Breeding, Danish Seed Savers, Stockholms universitet.