30-åriga frön från Svalbardsgruva analyserade i ny rapport

2019.12.10

Långt nere i en övergiven kolgruva, omgiven av Svalbards permafrost, står en svart stålcontainer som vaktar förslutna trälådor med frön. Dessa frön ingår i ett experiment som inleddes redan 1986 efter att säkerhetskopior av den nordiska frösamlingen lagrats i gruvan, som är en sorts föregångare till Svalbard Global Seed Vault. Idag släpper NordGen den första rapporten med analyser från experimentet.

För över 35 år sedan såg den Nordiska Genbanken, som nu är en del av NordGen, behovet av att lagra säkerhetskopior av den nordiska frösamlingen på en trygg plats. Valet föll på Svalbard och Gruva 3, strax utanför Longyearbyen. Den 14 november 1984 kunde Arne Wold, en av Nordiska Genbankens styrelsemedlemmar på den tiden, samt Flemming Yndgaard, tidigare anställd på Nordiska Genbanken, inviga säkerhetslagret på Svalbard. Två år därefter, 1986, inleddes det så kallade 100-årsförsöket på samma plats. –

Vid den här tiden visste man inte så mycket om hur länge frön kunde förvaras innan de förlorade förmågan att gro. Man visste att låga temperaturer och låg fuktighet i fröna förlängde deras livslängd, men inte med hur mycket. Det fanns bara teoretiska modeller för detta, inga faktiska försök. När vi etablerade säkerhetslagret av fröer på Svalbard fick vi en god möjlighet att även testa de teorier som fanns gällande livslängden hos fröna, säger Flemming Yndgaard, till höger porträtterad i en bild från den tiden.

Första resultaten publicerade

Idag publiceras de första resultaten i en rapport som heter “Seed Longevity and Survival of Seed Borne Diseases after 30 Years Conservation in Permafrost: Report from the 100 Year Storage experiment”. Rapporten går igenom vad som hänt med fröna under de här första 30 åren av lagring i kolgruvan som håller en konstant temperatur om –4°C. –

Vi kan se att nio av de 17 arter som lagts in behöll över 90% av sin ursprungliga grobarhetsprocent. Medelgrobarheten bland alla fröproverna sjönk från 87 till 77 procent under de här trettio åren. Det var också intressant att se att alla sjukdomar som ingick i försöket överlevt och behållt ungefär samma kontaminationsnivåer, säger Åsmund Asdal, frövalvskoordinator hos NordGen och en av medförfattarna till rapporten. Flemming Yndgaard, som också varit med om att skriva rapporten, tillägger att han inte förväntat sig att de frön som bar på sjukdomar skulle ha en grobarhet efter trettio år som var nästan lika hög som bland de frö som var helt friska. –

När experimentet inleddes, letade vi efter ett svar på frågan om det är fröet eller sjukdomen som skulle överleva längst. Alla hade en åsikt i frågan och det fanns lika många åsikter som involverade personer, minns han.

Firar 40 år

Senare den här veckan firar Nordiska Genbanken 40 år. Under festligheterna kommer rapporten att presenteras för deltagarna, som består av både tidigare och nuvarande anställda hos NordGen samt andra intressenter. – Jag är verkligen glad att det här experimentet godkändes av Nordiska Genbankens styrelse då, i mitten av 1980-talet. Det är också roligt att se hur den plan för expermintet som vi utvecklade har följts av kommande medarbetare på Nordiska Genbanken och Kimen Seed Laboratory i Norge under åren som gått sedan dess. Jag ser verkligen fram emot att möta så många kollegor senare i veckan och kunna diskutera experimentet igen, säger Flemming Yndgaard.

[embed]https://vimeo.com/378095327[/embed]