Ett plus ett blir fem när privata företag och akademin samarbetar 

I ett sammanträdesrum i Malmö diskuterar deltagarna i PPP-projektet Barley III begrepp som Magic lines, Eliza test och visual correlation. För den oinvigde är det inte helt lätt att förstå vad växtförädlarna och forskarna säger men samarbetet mellan offentliga och privata aktörer inom PPP är unikt och nödvändigt för att säkra den nordiska utvecklingen av jordbruksgrödor. Det finns fyra olika PPP-projekt som arbetar med pre-breeding, det vill säga förstadiet till själva förädlingen som gör att man kan ta fram nya sorter med förbättrade egenskaper beträffande resistens, kvalitet och avkastning jämfört med nuvarande marknadssorter.

Line Krusell som växtförädlare på företaget Sejet. Hon är med i PPP-projektet som fokuserar på korn och fått namnet Barley III.

– PPP-samarbetet har varit väldigt givande för oss. Vi är en liten förädlingsfirma, men pre-breeding är något som kräver stora resurser. Genom det här samarbetet kan vi till exempel testa olika sjukdomstryck vilket gör att den information vi samlar in ger oss möjlighet att identifiera nya resistensgener. I det här samarbetet blir ett plus ett inte två, utan snarare tre eller fem. Vi vinner alla så mycket på det, säger Line Krusell.

Hon får medhåll från Ahmed Jahoor som är forskningschef på Nordic Seed och projektledare för Barley III.

– Samarbetet är en nordisk symbios. Vi i Danmark har till exempel inga problem med sjukdomen Fusarium i dag, men den finns i Norge. I Danmark kämpar vi däremot mot en annan sjukdom, mjöldagg, som är ett mindre problem i övriga länder. Alla vill ju kunna marknadsföra sorter som är resistenta mot båda sjukdomarna och genom att arbeta tillsammans kan vi lyckas med det, säger han.

Liksom många andra branscher i samhället har växtförädlingen de senaste årtiondena ofta fått se små, lokala företag köpas upp eller konkurreras ut av större, multinationella bolag.

– Företag som Syngenta, KWS och Limagrain satsar såklart på att utveckla de största möjliga marknaderna där de kan sälja mest.  Men då handlar det inte om den mer begränsade marknaden i Norden med vårt kalla klimat utan istället om platser där man odlar på större arealer. Det innebär att vår region blir en vit fläck när det gäller att utveckla grödor som kan stå emot de klimatförändringar och nya sjukdomar som oundvikligen kommer att drabba oss, säger Annette Hägnefelt som jobbar som sekreterare för PPP-projektet på NordGen.

Tankarna om ett nordiskt samarbete kring pre-breeding dök upp när Anders Nilsson, med många års erfarenhet från den privata växtförädlingsindustrin, och professor Roland von Bothmer pratade om detta runt år 2007–2008. De såg den dystra utvecklingen med allt fler växtförädlingsföretag som bommade igen och samtidigt allt mindre offentligfinansierad forskning inom området eftersom de stora, multinationella företagen hade enorma resurser och kunde sköta sin forskning själva.

– Anders och Rolands arbete ledde till att vi kunde inleda en första period med PPP 2011. Förra året påbörjades den tredje. Vår förhoppning är att detta samarbete kan göras bestående och bli ett självklart partnerskap för förädlare och forskare som arbetar med pre-breeding inom agri- och hortikultur. Långsiktigheten är viktig, inte minst eftersom det tar 10-15 år att utveckla en ny sorts gröda, säger Annette Hägnefelt.

Tillbaka i sammanträdesrummet i Malmö diskuterar deltagarna i Barley III öppet med varandra. Många av företagen som är representerade här konkurrerar med varandra på marknaden, men i det här rummet märks ingen rivalitet. Det är tydligt att deltagarna trivs i varandras sällskap och har kul när de diskuterar avancerade diagram som beskriver resultat från olika screeningmetoder från fältet. Och det är inte bara de privata företagen som vinner på samarbetet, även forskarsamhället ser många fördelar.

– På de här träffarna kan man säga vad som helst. Det är något som utvecklats under de år vi lärt känna varandra. Personligen tycker jag det är väldigt givande att få se att min forskning kommer till praktiskt nytta. Genom de här träffarna får vi inom akademin också veta inom vilka områden det behöver forskas mer. Vi måste alltid prioritera mellan olika forskningsområden men genom att träffa företagarna kan vi fokusera på frågor där forskningen behövs allra mest, säger Marja Jalli som jobbar som forskare på Finlands naturresursinstitut Luke.

De projekt som beviljas projektmedel genom PPP får hälften av sin finansiering från de nordiska länderna. Den andra hälften behöver företagen själva bidra med. Idag finns det fyra olika PPP-projekt; PPP Korn, PPP Frukt (äpplen och jordgubbar), PPP Rajgräs och 6P som fokuserar på den tekniska utvecklingen för fenotypning, det vill säga visuell övervakning av grödor med hjälp av drönare.